Hjärna och hjärta bakom kreativa innovationer

Kreativa miljöer bygger på människorna som befolkar dem. Men produkten av deras arbete kan inte stimuleras med pengar. I stället handlar det om individers lust och förmåga att tänka annorlunda . En idé måste vara mer än bara ny och originell. Först när den är genomförbar, och gärna lönsam, kan den sägas vara kreativ.

Förmågan att se det ovanliga, lämna gamla hjulspår och hitta nya lösningar är några kännetecken på god kreativitet. En viktig produktivitetsfaktor i en kunskapsbaserad ekonomi. Kreativitet är ett växande forskningsområde, med flera tillämpningar också inom fältet produktutveckling och innovationer.

Medan kreativitet handlar om att värpa fram nya och värdefulla idéer så innebär en innovation själva tillämpningen av idén. Det traditionella synsättet på kreativitet som något nytt och värdefullt har på senare tid kompletterats av kravet på användbarhet. Om en idé är originell och av värde, men inte användbar eller genomförbar, så är den inte fullt ut kreativ än mindre en innovation.

I samband med innovationer och produktutveckling talas ofta om inkubationens betydelse. Med inkubation brukar avses tiden mellan en avslutad (eller pausad) kreativ process, och den tidpunkt då den brillianta lösningen uppenbarar sig. Medan inkubationen tidigare ofta betraktats som en romantisk ”heureka-fas”, anses den idag betydelsefull för att frigöra gamla fixeringar och hjulspår. Den lämnar också plats för ny information och nya infallsvinklar. En inkubationstid kan öka förutsättningarna att tänka ”tvärtom”. Över huvudtaget handlar kreativitet mycket om att våga tänka annorlunda.

Är det då möjligt att kittla människors kreativitet med pengar som morot? Nej, senare års forskning visar att individens inre motivation betyder mycket mer än den yttre. Harvardprofessorn Teresa Amabile har konstaterat att monetära belöningar till och med försämrar människors kreativitet. Yttre drivkrafter bidrar till förutsägbart tänkande, medan de inre ökar nyfikenheten på ett gynnsamt sätt.

Forskning om kreativitet bedrivs idag inom flera vetenskapsområden. En enkel indelning kan göras i kreativitetens fyra P:n – person, produkt, process och plats. Den mesta forskningen med fokus på personen sker inom psykologi.  Den psykologiska forskningen har sitt ursprung i amerikanska armén som efter andra världskriget utarbetade tester för att vaska fram individer med särskilda talanger att hantera nya och obekanta situationer. I alla tider har det funnits ett stort intresse för mekanismerna bakom kreativa idéer och genier. Idag vet man att det oftast ligger hårt arbete bakom varje genial idé: många år av strävsamt arbete och även ett antal misslyckanden.

De kreativa resultaten – produkterna – studeras inom många discipliner, till exempel litteratur- konst- och naturvetenskap samt ekonomi.  Ett intressant ekonomiskt forskningsområde handlar om innovationer och öppenhet. Det något trendiga begreppet ”open innovation” bygger på idén att lyckade innovationer inte ska omgärdas av hemlighetsmakeri utan i stället erbjuda insyn. Många gånger skapas framgångsrika öppna innovationer genom aktiv medverkan från företagets kunder. Inte sällan kan kunderna bidra med idéer som tillverkaren inte själv skulle komma på. Eftersom kreativitet ofta uppstår ur behov, är det också naturligt att de som har behoven – kunderna – medverkar i den kreativa processen.

Skapande processer studeras mycket inom psykologin, men också inom medicinen. Aktuell hjärnforskning, bland annat vid Karolinska Institutet, ser på vad som händer i hjärnan vid olika kreativa processer. Till exempel studeras skillnader i hjärnaktivitet vid pianospel efter noter jämfört med vid improvisation.

Kreativa miljöer eller platser, är föremål för studier inom ämnen som geografi och kulturgeografi. Här intresserar sig forskarna för den geografiska och fysiska platsens betydelse. Exempelvis vilka faktorer som kan ligga bakom fenomen som Gnosjöandan och liknande.

En vanlig uppfattning är att kognitiva – tankemässiga – förmågor betyder mest för kreativiteten. Men forskning visar att bara en del av förklaringen finns i hjärnan. Allt mer talar också för hjärtats betydelse i kreativa processer. Nyfikenhet, engagemang och lust är av största vikt. En organisation som vill få kreativa medarbetare måste därför ge spelrum för både hjärta och hjärna.

Idag råder någorlunda konsensus mellan olika forskare inom kreativitetsområdet. Desto större tycks skillnaderna vara mellan uppfattningar i forskning och näringsliv. Kanske skulle kvaliteten i de kreativa innovationerna ökas om företagen var bättre på att applicera ny kunskap – och om forskarna vore bättre på att förmedla den. Ännu en signal om nyttan av ökad öppenhet i flödet mellan teori och praktik, mellan hjärna och hjärta.

Text: Liselotte Englund, Fil dr 
Frilansande vetenskapsjournalist
(www.englundmedia.se )