Interkulturellt centrum visar vägen i flyktingmottagandet

Partille kommun arbetar sedan årsskiftet på ett nytt sätt för att ta emot nyanlända barn och vuxna i utbildningssystemet. Interkulturellt centrum (IKC) som verksamheten heter fungerar som ett mottagande nav där nödvändiga resurser finns för att nyanlända på ett så effektivt sätt som möjligt ska kunna börja studera. Vinsterna är många.

Flyktingströmmen påverkar

Det stora antalet flyktingar som kom till Sverige förra året har medfört att viktiga funktioner i samhället har fått ändra arbetssätt. Inte minst utbildningsväsendet som alla nyanlända och bosatta har rätt till. Partille har tidigare visat sig vara i framkant när det gäller att få ut nyanlända barn i grundskolan och få dessa att prestera i den svenska skolmiljön, både studiemässigt och socialt. Det arbetet vidgas i och med interkulturellt centrum och gäller alla skolformer från förskola upp till gymnasium och vuxenutbildning.

Ny enhet

I dagsläget består interkulturellt centrum av ett femtiotal medarbetare och leds tillsammans av Anna Gunnervik och Gustav Elowson. Personalen består främst av modersmålslärare som också fungerar som studiehandledare. Det finns också ett team som är en första kontakt med familjerna eller den nyanlända eleven och som kartlägger kunskapsnivå och social utveckling innan eleven påbörjar sin skolgång.

– Vi blir första och enda vägen in i utbildningsväsendet för de nyanlända. All hjälp och kompetens de behöver i början finns här och vi tror att det upplevs som tryggt, säger Anna Gunnervik.

Samlar alla nyanlända

Tidigare låg mycket av ansvaret på de nyanlända att på egen hand hitta en skola som kunde ta emot dem. Det kunde förutom att ta lång tid även innebära mycket arbete för de nyanlända som inte har full koll på hur allt fungerar. Till exempel när en familj ska etablera sig i Partille där yngsta barnet ska till förskolan, mellanbarnet till grundskolan, äldre barnet till gymnasiet och föräldrarna ska ha SFI (svenska för invandrare) eller vuxenutbildning. Det förändras nu när nyanlända får kontakt med interkulturellt centrum och snabbt bedöms hur de ska gå vidare.

– Vi kartlägger tidigare skolbakgrund och utbildningsnivå för att kunna vara rådgivande i vilken årskurs eleven skall placeras. Elevens språkutveckling kartläggs liksom dess matematiska utveckling. Vissa har redan en utbildning och skolbakgrund från sitt hemland och behöver fortsätta utvecklas i skolans alla ämnen parallellt med studier i svenska språket. Andra har gått mindre i skolan och behöver mer stöd vad gäller demokrati, kultur och språk, säger Gustav Elowson.

Introduktion till språk och samhälle

Innan man hamnar i en skola så går man en fyra veckor lång introduktionskurs på interkulturellt centrum. Där får de nyanlända förutom grundläggande språkkunskaper i svenska även inblick i hur det fungerar kulturellt och socialt i Sverige och hur demokratin är uppbyggd. När det sedan är dags för eleven att börja i en vanlig skolklass så fungerar IKC som ett stöd och bollplank för skolor och förskolor som tar emot nyanlända.

– Tidigare så hade vi utvalda mottagarskolor. De nyanlända eleverna placeras nu enligt närhetsprincipen och passerar genom Interkulturellt centrum, vilket ger ett mer likvärdigt mottagande. Rektorer och lärare kan få stöttning direkt av IKC efter behov, säger Gustav Elowson.

Satsningar och relationer

För de nyanlända i grundskolan innebär kommunens satsning också mer stöd på sitt modersmål. Tre timmar i veckan har de studiehandledning av sin modersmålslärare.

– Relationen med studiehandledaren är viktig. Därför är det samma person som håller kontakten med den nyanlände från introduktionskursen och genom hela skolgången, säger Anna Gunnervik.

Interkulturellt centrum startade i januari och har sedan dess långsamt växt. 90 nyanlända har redan passerat genom IKC och sedan vidare ut i utbildningssystemet. Anna Gunnervik och Gustav Elowson menar att interkulturellt centrum har bidragit starkt till det resultatet.

– Hade de här 90 personerna istället varit ute på egen hand och letat skolplats, som det var tidigare, då hade långt ifrån alla varit i skolan i dag, säger Gustav Elowson.

Växande framtid

Tanken från kommunens sida är att fler verksamheter ska arbeta nära interkulturellt centrum, inte bara det som rör utbildning. Till exempel så kan föreningslivet erbjuda fritidsaktiviteter och arbetsförmedlingen tillsammans med näringslivet kan hitta vägar för att de nyanlända enklare ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden.