2011-03-15 09:32 Mer än en halv miljon svenskar är drabbade av kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Sjukdomen ökar bland svenska kvinnor. Nu ska 300 svenska patienter ingå i en stor internationell studie som genomförs på 13 platser i Sverige. Studien ska pågå i tre och ett halvt år och syftet är att studera effekt och säkerhet av den nya behandlingen.
Pressmeddelande
Besked om lungornas ålder hjälper KOL-sjuka sluta röka
2010-04-29 11:30
Rökande patienter med KOL som får veta sina lungors biologiska ålder har lättare att sluta röka, särskilt om det kombineras med rådgivning och personligt stöd. Metoden tas upp i en analys av ett stort antal studier som granskat KOL-patienters rökvanor och olika sätt att förmå dem att sluta.
I nio fall av tio beror KOL på rökning. Rökstopp är den effektivaste insatsen för att bromsa eller fördröja sjukdomens utveckling.
Lungorna 20 år äldre
I studien fick alla patienter med KOL först genomgå spirometri. Den ena gruppen fick bara veta resultatet av lungfunktionstestet medan den andra gruppen dessutom fick veta sina lungors uppskattade biologiska ålder, jämfört med en frisk person med samma lungfunktion. En 50-årig man med KOL kunde till exempel få beskedet att hans lungfunktion motsvarade den hos en 70-årig man som aldrig rökt – lungorna var alltså 20 år ”äldre” än de borde vara. Båda grupperna fick råd och stöd för att kunna sluta röka.
– I studien blev de som fått besked om sin ”lungålder” mer intresserade av att söka hjälp och dubbelt så många blev rökfria jämfört med dem som fick endast sifferuppgifter om sin lungfunktion. Ett fantastiskt resultat för en så liten insats och en väckarklocka för lungläkare, säger professor Hans Gilljam, Institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet.
Efter tolv månader hade 13,6 procent av dem som fått veta sina lungors biologiska ålder lyckats sluta röka jämfört med 6,4 procent av dem som bara fått veta resultatet av spirometrin.1, 2)
Diagnos med spirometri
Patienter med lungsjukdomen KOL ska redan i ett tidigt stadium behandlas med läkemedel. Läkemedelsverkets riktlinjer för KOL anger att långverkande antikolinergika är förstahandsval som underhållsbehandling vid symtom redan vid lindrig sjukdom
Diagnosen KOL ställs genom spirometri, en lungfunktionsundersökning. Undersökningspersonen andas in så djupt det går flera gånger och blåser därefter ut så kraftigt som möjligt i en spirometer. Dels mäts hur mycket luft patienten orkar få ut på en sekund efter en maximal inandning (FEV1), dels den totala utandningsvolymen. Värdena jämförs med vad som kan förväntas av en frisk person av samma kön, ålder och längd.
En frisk person blåser ut 75-80 procent av luften under den första sekunden men en person med KOL klarar inte detta. Sjukdomen leder till gradvis sämre andningsfunktion i takt med att lungorna bryts ner.
1) Parkes G, Greenhalgh T, Griffin M, Dent R. Effect on smoking quit rate of telling patients their lung age: the Step2quit randomised controlled trial. BMJ. 2008 Mar 15;336(7644):598-600.
2) Tashkin et Murray. Smoking cessation in chronic obstructive pulmonary disease. Respiratory Medicine (2009) 103, 963-974.
För mer fakta och högupplösta bilder, se http://www.newsdesk.se/pressroom/boehringer_ingelheim_ab och http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/pfizer
För vidare information kontakta:
Annelie Barkelund, PR-ansvarig, Pfizer AB
Tel: +46 8 550 529 75
SMS: +46 768 892 975
E-post: annelie.barkelund@pfizer.com
Medicinska frågor
Anders Toft, medicinsk rådgivare, Boehringer Ingelheim AB
Tel: +46 8 721 21 22
Mobil: +46 70 858 21 22
E-post: anders.toft@boehringer-ingelheim.com
Om KOL
Trots att KOL är en så vanlig sjukdom är den fortfarande tämligen okänd. Bara omkring en tredjedel av dem som har sjukdomen beräknas ha fått diagnos. KOL är i dag vanligare bland kvinnor än män och fler kvinnor dör i sjukdomen vilket speglar rökvanorna. År 2007 avled 2 274 personer i KOL, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister.
Om Spiriva (tiotropium)
En av de största KOL-studierna hittills, UPLIFT, visar att det luftrörsvidgande antikolinerga läkemedlet Spiriva har goda långtidseffekter. Läkemedlet påverkar mortaliteten och förbättrar lungfunktionen, leder till färre försämringstillfällen och ökar livskvaliteten. UPLIFT visar att KOL-patienter som behandlades med Spiriva bibehöll en förbättrad lungfunktion i upp till fyra år även om sjukdomens förlopp inte bromsades i den totala populationen.
Dessutom observerades en statistiskt signifikant minskad dödsrisk på 16 procent (p=0,016) i tiotropiumgruppen under behandlingstiden.
Spiriva är världens mest förskrivna läkemedel mot KOL och det enda luftrörsvidgande läkemedel som håller bronkerna vidgade under 24 timmar. Kliniska studier har visat att läkemedlet är en effektiv underhållsbehandling för patienter i stadium II–IV av sjukdomen. Spiriva inhaleras en gång per dygn.


