Landstinget i Västra Götaland placerar sig på elfte plats i Rökavvänjningsindex 2008[i], ett index som mäter hur landstingen lyckas hjälpa rökare att bryta sitt nikotinberoende. Andelen rökare länet är något över riksgenomsnittet, 12 procent av männen röker, samma som riket, och 17 procent av kvinnorna, mot rikets 16 procent[ii]. För att hjälpa människor som vill bli av med sitt nikotinberoende, finns en rad rökavvänjningskliniker och dedikerad personal med lång erfarenhet av att arbeta med tobaksmissbrukare. En av dem är Helene Warnborg på Åby Vårdcentral i Mölndal. För henne är strukturen nyckeln till en lyckad rökavvänjning.

Helene Warnborg har jobbat som rökavvänjningssyster i ungefär 7 år. Hon menar att det bästa man kan göra för sin hälsa är att sluta röka och att en viktig del i ett rökavvänjningsarbete är att alltid ställa frågor om rökvanor vid läkarbesök. På så sätt fångar man upp många rökare som vill förändra sin livsstil.

På Åby Vårdcentral erbjuder man både individuell rökavvänjning och avvänjning i grupp. Man utgår ifrån psykologen Agneta Hjalmarssons struktur för rökavvänjning. Där är första steget en tobaksintervju där Helene tillsammans med patienten går igenom rökvanor och om, och hur, patienten har försökt sluta röka tidigare.

- Många av mina patienter har försökt sluta röka tidigare med hjälp av nikotinersättning och vill nu ha ett läkemedel som tar bort abstinensen. De flesta frågar efter läkemedlet Champix, ofta eftersom någon i deras omgivning har lyckats sluta röka med hjälp av det, säger Helene.

När Helene och patienten bedömt vilken typ av hjälpmedel patienten behöver, och eventuellt läkemedel är förskrivet, planerar de gemensamt in ett sluta-röka-datum som ligger två veckor efter det första mötet. Till det viktiga sluta-röka-mötet får patienten ta med sig de cigarretter hon eller han fortfarande har kvar och slänga dem i Helenes papperskorg - en viktig ceremoni. När de lämnar Helenes kontor är de äntligen rökfria. Första veckan efter rökstoppet håller Helene en tät kontakt med patienten per telefon och vid personliga möten.

Sedan håller de kontakt en gång i veckan under en månads tid, för att sedan när patienten är tryggare med sitt rökstopp, dra ner kontakten till en gång varannan vecka under ytterligare cirka en månad. Under dessa möten är det viktigt att ta reda på hur patienten mår och ge strategier för hur de ska handskas med abstinensen.

Viktigt är förstås också peppandet; att prata vinster med att sluta röka, berömma - och uppmuntra patienten att belöna sig själv. Men också att bekräfta patienten i att det faktiskt är svårt att sluta röka; det är en både hård och tuff process. Helene säger att rökavvänjningen är uppdelad i fyra faser; lätt och tråkigt (när man röker), svårt och tråkigt (när man precis har slutat), svårt och roligt (när man slutat och det börjar gå bra), lätt och roligt (när man är rökfri).

- Vårt arbete är att stötta patienten i sluta-röka-processen och i de val de gör. I rökavvänjningen är det viktigt att ta en dag i sänder, eller till och med en stund i sänder. Att tänka långt fram blir för tungt. Får patienten ett återfall så säger jag; lägg den cigarretten bakom dig och gå vidare, gör ingen stor grej av det, säger Helene.

Avgörande är också strukturen; struktur är nödvändigt eftersom det skapar trygghet för patienten och gör arbetet lättare för rökavvänjaren.

- När jag började jobba med rökavvänjning hade jag ingen struktur. Det är mycket lättare nu! Patienterna säger att jag har blivit sträng... men jag försöker vara sträng eftersom jag vet att de behöver det. Det är viktigt att arbeta fokuserat med ett fast rökstoppsdatum och möten som följer en viss frekvens. Sedan får patienten själv sätta innehållet i mötet, fortsätter Helene.

Efter ungefär två månader avslutas rökavvänjningskursen. Men det betyder inte att Helene då släpper taget om sina patienter. Helene följer upp patienterna vid tre tillfällen; efter tre, sex och tolv månader. Uppföljningssamtalen är en viktig del av arbetet för att bibehålla den nya rökfria livsstilen. Och, säger Helene, uppföljningen; att se hur det går för patienterna, är det roligaste med rökavvänjningen. Ungefär hälften av Helenes patienter är fortfarande rökfria efter tolv månader.

Korta fakta om tobaksanvändning

• I Sverige dör 6600 personer per år i tobaksrelaterade sjukdomar.
• 2008 var 17 % av alla kvinnor och 27 % av alla män dagliga tobaksbrukare. Detta att jämföra med 2004 års nivåer på 22 % respektive 33%.
• 12 % av männen i Västra Götalands län röker, riksgenomsnittet ligger på 12 %.
• 17 % av kvinnorna i länet röker, att jämföra med riksgenomsnittet på 16 %.
• 19 % av männen i Västra Götalands län snusar, riksgenomsnittet ligger på 20 %.
• 3 % av kvinnorna i länet snusar, att jämföra med riksgenomsnittet på 4 %.
• Rökavvänjningsindex 2008, en jämförelse av landstingens rökpreventiva arbete; utförd av Health Consumer Powerhouse 2008.
• KOL-index 2009 - en jämförelse av KOL-vården i svenska landsting- utförd av Health Consumer Powerhouse 2009

• Sluta-röka-linjen är ett bra alternativ för den som snabbt och enkelt vill få stöd att sluta röka: www.slutarokalinjen.org tel nr 020-84 00 00

För mer information kontakta:
Helene Warnborg, rökavvänjare, tel. 031-86 27 24
Petra Eurenius, kommunikationschef Pfizer AB, tel. 08-550529 55

Arne Björnberg, ansvarig för rökavvänjningsindex, Health Consumer Powerhouse, tel. 08-642 71 41, 0705-84 84 51

Pfizer är världens ledande läkemedelsföretag. Tillsammans med hälso- och sjukvården arbetar vi för att erbjuda patienterna bästa möjliga behandling. Målet är ett längre och friskare liv. Pfizers omfattande forskning leder fram till effektiva läkemedel inom hjärta-kärl, centrala nervsystemet, smärta, urologi, infektion, onkologi, endokrinologi, oftalmologi, rökavvänjning och respiration. I Sverige bedriver Pfizer klinisk forskning, produktion, marknadsföring och försäljning. Wyeth är nu en del av Pfizer-koncernen. Sammanslagningen av de svenska Wyeth- och Pfizer-enheterna till ett bolag kommer dock av juridiska och regulatoriska skäl att ske gradvis. För ytterligare information, se www.pfizer.se och www.pfizer.com.

[i] Rökavvänjningsindex 2008, en jämförelse av landstingens rökpreventiva arbete; utförd av Health Consumer Powerhouse 2008.

[ii] Genomsnitt dagligrökare 16-84 år åren 2005-2008, enligt Nationella folkhälsoenkäten, Statens Folkhälsoinstitut.