"Sluta röka på arbetstid hemlighet bakom lyckat rökstopp"

Landstinget i Värmland är det sjätte sämsta i Sverige på rökavvänjning. Det framgår av Rökavvänjningsindex 2008[i] som mäter hur landstingen lyckas hjälpa rökare att bryta sitt nikotinberoende. Andelen rökare är aningen under riksgenomsnittet, 10 procent av männen, mot rikets 12 procent och 13 procent av kvinnorna mot rikets 16 procent[ii]. Samtidigt når de rökavvänjningskliniker som finns i Värmland goda resultat. En av dem är Kils vårdcentral. Där har möjligheten att sluta röka på arbetstid visat sig vara en mycket lyckad modell för ett framgångsrikt rökstopp

Ingvor Berg på Kils vårdcentral har arbetat med individuell rökavvänjning för KOL-patienter sedan 1992. I samband med att rökförbudet infördes på restauranger och arbetsplatser 2005 ökade också efterfrågan på rökavvänjning. Ingvor och hennes kollegor beslöt då att börja med gruppavvänjning eftersom det skulle ge dem möjlighet att ta emot fler patienter. Då fick de möta yngre människor utan sjukdomssymtom, men också KOL-patienter som tidigare avböjt rökavvänjning eftersom de inte ville göra den resan på egen hand.

- Gruppen ger ett ömsesidigt stöd. Alla har samma erfarenheter och kan dela med sig och stötta varandra. Det gör det lättare att sluta röka, säger Ingvor Berg.

Ingvor och hennes kollegor har resurser för att ta emot två grupper per år; en på våren och en på hösten. Alla grupper träffas vid 8-10 tillfällen, ungefär en timme åt gången. Grupperna består av ungefär lika delar kvinnor och män, trots att det är fler kvinnor som röker. Deltagarnas ålder kan vara allt från 30 år till 70 år och grupperna är oftast blandade åldersmässigt. Ungefär 50 procent av deltagarna är fortfarande rökfria vid uppföljningssamtalet som äger rum tre månader efter avslutat program, ett resultat som Ingvor och hennes kollegor är mycket nöjda med.

Men Kils vårdcentral har också ett annat koncept som visat sig vara mycket lyckat; sluta röka på arbetstid. Ibland tar vårdcentralen emot extragrupper där en arbetsgivare står för både besöken och förlorad arbetstid. En av dem är Kils kommun som bland annat låtit en grupp bespisningsanställda gå en rökavvänjningskurs på vårdcentralen under arbetstid. Den gruppen var mer framgångsrik än genomsnittet: alla är idag rökfria.

Framgångsfaktorn, som Ingvor ser det, är att man integrerat rökavvänjningen i det sociala livet på arbetsplatsen. Då kan stöttandet och peppningen fortsätta även utanför kursrummet - och långt efter att kursen har avslutats. För gruppens stöd är a och o för ett lyckat rökstopp. De flesta av Ingvors patienter har försökt sluta röka på egen hand tidigare, oftast med hjälp av nikotinersättning. Många av dem vill ha ett läkemedel som hjälper dem att bli av med röksuget. Ingvor berättar att många av patienterna inte litar på sig själva längre eftersom de har försökt sluta så många gånger tidigare. Då kan ett läkemedel vara ett bra alternativ. Läkemedlet bör kombineras med stödsamtal i grupp.

- Det är deltagarna som gör jobbet, inte jag. De diskuterar med varandra, ifrågasätter varandra och, framförallt, stöttar. Jag blir en sammankallande moderator. Inte ens informationsbroschyrer behövs, de använder gruppen istället. Man börjar röka i grupp - då är det klart att man ska sluta röka i grupp!

säger Ingvor.

- Man ska inte vara rädd för att starta en rökgrupp, det sköter nästan sig självt. Jag var själv nervös inför min första grupp eftersom jag mest träffar patienter individuellt, men det är ingen svår match. De hjälper varandra, fortsätter hon.

Korta fakta om tobaksanvändning

• I Sverige dör 6600 personer per år i tobaksrelaterade sjukdomar.
• 2008 var 17 % av alla kvinnor och 27 % av alla män dagliga tobaksbrukare. Detta att jämföra med 2004 års nivåer på 22 % respektive 33 %.
• 10 % av männen i Värmlands län röker, riksgenomsnittet ligger på 12 %.
• 13 % av kvinnorna i länet röker, att jämföra med riksgenomsnittet på 16 %.
• 25 % av männen i Värmlands län snusar, riksgenomsnittet ligger på 20 %.
• 6 % av kvinnorna i länet snusar, att jämföra med riksgenomsnittet på 4 %.
• Rökavvänjningsindex 2008, en jämförelse av landstingens rökpreventiva arbete; utförd av Health Consumer Powerhouse 2008.
• KOL-index 2009 - en jämförelse av KOL-vården i svenska landsting- utförd av Health Consumer Powerhouse 2009

• Sluta-röka-linjen är ett bra alternativ för den som snabbt och enkelt vill få stöd att sluta röka: www.slutarokalinjen.org tel nr 020-84 00 00

För mer information kontakta:
Ingvor Berg, rökavvänjare, tel. 070-690 94 36
Petra Eurenius, kommunikationschef Pfizer AB, tel. 08-550529 55
Arne Björnberg, ansvarig för rökavvänjningsindex, Health Consumer Powerhouse, tel. 08-642 71 41, 0705-84 84 51

Pfizer är världens ledande läkemedelsföretag. Tillsammans med hälso- och sjukvården arbetar vi för att erbjuda patienterna bästa möjliga behandling. Målet är ett längre och friskare liv. Pfizers omfattande forskning leder fram till effektiva läkemedel inom hjärta-kärl, centrala nervsystemet, smärta, urologi, infektion, onkologi, endokrinologi, oftalmologi, rökavvänjning och respiration. I Sverige bedriver Pfizer klinisk forskning, produktion, marknadsföring och försäljning. Wyeth är nu en del av Pfizer-koncernen. Sammanslagningen av de svenska Wyeth- och Pfizer-enheterna till ett bolag kommer dock av juridiska och regulatoriska skäl att ske gradvis. För ytterligare information, se www.pfizer.se och www.pfizer.com.

[i] Rökavvänjningsindex 2008, en jämförelse av landstingens rökpreventiva arbete; utförd av Health Consumer Powerhouse 2008.

[ii] Genomsnitt dagligrökare 16-84 år åren 2005-2008, enligt Nationella folkhälsoenkäten, Statens Folkhälsoinstitut.