Projekt för att fler nyanlända ska lyckas i skolan

I höstas startade ett projekt med syftet att få fler nyanlända att nå uppsatta mål i skolan och att fler ska komma in på nationella gymnasieprogram. Utforma rutiner och handlingsplaner, ta ett samlat grepp för elevhälsoarbetet samt kompetensutveckling för att lärare ska kunna jobba med språkutveckling i alla ämnen är exempel på aktiviteter i projektet.

Det har visar sig vara svårt för många nyanlända högt upp i årskurserna att ta sig igenom grundskolan med godkända betyg. Många har inte nått målen och har därför inte kunnat ta sig in på de nationella gymnasieprogrammen. Utan betyg från ett nationellt gymnasieprogram är det tufft både med fortsatta studier och att komma in på arbetsmarknaden.

För att bättre tillvara de resurser de nyanlända eleverna bär på har Piteå kommun startat projektet Nyanlända barn och elevers lärande i Piteå kommun.

- Det handlar om att ta emot nyanlända elever på ett så bra sätt som möjligt, oavsett ålder eller bakgrund. Även om de kommer hit sent i sin skolgång ska de få chansen att ta sig till ett nationellt program, säger Bo Olofzon, projektledare på utbildningsförvaltningen.

Många olika delar ska fungera

Projektet består av många olika delar – alla viktiga för att ge nyanlända en bra skolgång. En del handlar om att ta fram rutiner och handlingsplaner för de nyanlända elevernas lärande. Det ger en stadig grund att stå på och underlättar samarbetet med elevernas vårdnadshavare.

Även elevvården behöver utvecklas. Där ska de tillsammans - sjuksköterskor, kuratorer och psykologer och andra kompetenser - utforma en plan, där roller och ansvar tydliggörs och ansvarsfördelningen mellan skola och elevhälsa framgår.

- Vi ska veta vem som gör vad, så varje barn och varje elev får en chans att lyckas, säger projektledaren.

En kompetensutvecklingsinsats ska genomföras, bland annat kring hur man tar hand om barn/elever som utsatts för trauman av olika slag. Dessutom ska samtlig personal från förskola till gymnasiet utbildas i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, så att elevernas utveckling av språk och kunskap går hand i hand.

- Språket är oerhört viktigt för alla åldrar, både att utveckla sitt eget modersmål och att lära sig svenska. Det har visat sig att man lär sig svenska och de rena ämneskunskaperna betydligt snabbare om man har ett välutvecklat modersmål som grund. Vi behöver läras oss att se flerspråkigheten som en resurs för lärandet. konstaterat Bo Olofzon.

Projektet kommer också undersöka hur den sociala inkluderingen på gymnasiet kan utvecklas och hur vi kan skapa miljöer där de nyanlända eleverna har möjlighet att lyssna till och tala svenska på ett informellt och naturligt sätt. Även nivåer och mål för elever på gymnasieskolans språkintroduktion ska ses över.

- Jag är övertygad om att erfarenheterna och kunskapsuppbyggnaden från projektet kommer att göra skolan i Piteå bättre för alla elever, inte bara de nyanlända, avslutar Bo Olofzon.