Debatt: Stoppa ökningen av bekämpningsmedel

I en debattartikel publicerad på Altinget.se uppmanar Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl och Polarbröds styrelseordförande Anna Borgeryd, finansminister Magdalena Andersson och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att differentiera skatten på bekämpningsmedel, så att värst beskattas mest.

Just nu håller regeringen på att formulera direktiven till en utredning av bekämpningsmedelsskatten. Det är bra. För samtidigt som allt fler konsumenter bryr sig om hur maten produceras intensifieras användningen av bekämpningsmedel i vårt land. En orsak är att det kanske viktigaste styrmedlet, bekämpningsmedelsskatten, är tandlös. Vi uppmanar regeringen att agera för att stoppa den skadliga ökningen av bekämpningsmedel.

Svenskt jordbruk präglas av två motsatta trender. Samtidigt som en allt större andel av den svenska åkerarealen odlas ekologiskt och helt utan kemisk bekämpning, har bekämpningsintensiteten ökat på den övriga arealen.

Ökningen är extra tydlig för stråförkortningsmedel. Det är ett preparat som innehåller ett syntetiskt växthormon som stoppar längdtillväxten på spannmålsstrået för att hindra liggsäd. Syftet är alltså att undvika att strået viker sig vid höga halter kvävegödsling. Tyvärr visar studier att stråförkortningsmedel kan ge sämre hälsa för fiskar, fåglar och däggdjur. Det misstänks även försämra reproduktionen hos djur och finns oftare än andra preparat kvar som rester i spannmål.

I Sverige förbjöds stråförkortningsmedlen 1987 i alla spannmålsslag utom råg. Från 2012 får medlen återigen användas i all spannmålsodling, och försäljningen har mer än fördubblats. Denna negativa trend måste brytas omedelbart. Vi behöver inte använda stråförkortningsmedel i svensk produktion.

Branschen kan göra en hel del. Polarbröd vill att användningen av kemiska bekämpningsmedel ska minska och köper sedan skörden hösten 2015 all sin siktade råg från odlingar som inte använder stråförkortningsmedel. Men vi anser också att bekämpningsmedelsskatten måste göras om. Skatten är sedan länge verkningslös och i vissa fall felriktad. Koncentrerade lågdosmedel med stora risker för miljö och hälsa har i stort sett ingen skatt, medan ekologiska preparat som såpor skattas hårt och med det hindras från att introduceras på marknaden. Dessutom är skatten låg, mycket lägre än i många andra länder.

I Danmark, Norge och Frankrike är bekämpningsmedelsskatten differentierad utifrån bekämpningsmedlens olika miljö- och hälsorisker. Erfarenheterna därifrån är övervägande goda. I Danmark har miljö- och hälsoriskerna med bekämpningsmedel minskat med 40 procent sedan skatten infördes 2013. Flera svenska statliga utredningar har redan pekat på behovet av en liknande modell i Sverige.

Vi vill att regeringen ska utreda en differentierad bekämpningsmedelsskatt, som är utformad som en avgift där de värsta bekämpningsmedlen beskattas mest. Intäkterna från avgiften kan med fördel återföras tillbaka till lantbrukssektorn, i form av stöd till forskning och utveckling av mer hållbara växtskyddsmetoder.

Det finns en allt större efterfrågan hos Sveriges konsumenter på mat som är framställd på ett miljövänligt sätt. Svenskt lantbruk kan bli en ledande i arbetet för minskad spridning av miljögifter, men då krävs bra och långsiktiga styrmedel. Vi hoppas att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och finansminister Magdalena Andersson hörsammar oss.