Forskning på högre latituder – strategi för stärkt svensk polarforskning

De klimat- och miljöförändringar som vi nu ser innebär utmaningar, inte bara i Arktis utan även globalt, och Sverige bör kraftsamla kring forskningen. Det skriver Polarforskningssekretariatet i ett underlag till regeringens kommande forskningspolitiska proposition.

– Ett långsiktigt nationellt forskningsprogram där forskningsråd, forskningsutövare och infrastrukturförvaltare samverkar bör inrättas och Polarforskningssekretariatet är berett att ta ansvaret för att samordna programmet, säger Björn Dahlbäck, föreståndare för Polarforskningssekretariatet.

Polarforskningssekretariatet har bjudits in att komma med underlag till den kommande forskningspolitiska propositionen. Propositionen ska omfatta forskning, högre utbildning och innovation – i ett tioårigt perspektiv.

– Vi är glada för att ha fått möjligheten att lämna ett inspel till forskningspropositionen och därmed visa de specifika förutsättningar som polarforskning utförs inom, säger Björn Dahlbäck. Forskningen kräver kostsamma infrastrukturer och komplexa operationella resurser där samordning inom såväl finansiering som genomförande är av yttersta vikt, fortsätter Dahlbäck. Vidare behöver olika forskningsområden integreras för att kunna svara på de viktiga forskningsfrågorna. Samhällsvetenskapen behöver få en än tydligare roll, menar Dahlbäck.

I sekretariatets inspel lyfts isbrytaren Odens unika egenskaper som forskningsfartyg fram, och därmed det stora intresse från både nationella som internationella forskargrupper visar för isbrytaren. För att behålla styrkan som polarforskningsnation behövs en stärkt grundfinansiering av isbrytaren Oden. Dessutom behöver isbrytaren Oden vara tillgänglig för forskning året runt.

Den nuvarande isbrytaren beräknas kunna vara aktiv i ytterligare cirka tio år och för att svenska forskare fortsatt ska kunna bedriva framgångsrik forskning i ishaven är det viktigt att planerna för efterträdaren inleds.

– Vi behöver också skyndsamt sätta igång arbetet med en efterträdare till forskningsisbrytaren, fortsätter Björn Dahlbäck.

I Polarforskningssekretariatets underlag, som lämnades till regeringen 2 november, lyfts följande specifika förutsättningar för polarforskning fram:

• Långsiktig samlad satsning för svensk forskning i Arktis
• Forskning i Antarktis kräver nya strategier
• Isbrytaren Oden i forskningens tjänst
• Forskningen behöver tillgång till isbrytaren Oden året runt
• Isbrytaren Odens efterföljare
• Miljöövervakningsprogram bör samordnas
• Mer jämställd polarforskning
• Internationell samverkan och forskarinflytande
• Ökad tillgänglighet till forskningsdata

Underlaget kan läsas i sin helhet här (pdf 128 kB)

Foto: Henning Lorenz