Upptäck svensk polarforskning på ett nytt sätt

I dag lanserar Polarforskningssekretariatet en polarforskningsportal med mängder av information om svenska forskningsexpeditioner från 2005 och framåt. Genom polarforskarnas egna bilder, bloggar och rapporter får besökarna en unik inblick i hur arbete och vardag ser ut under en forskningsexpedition i Arktis eller Antarktis.

– Med utgångspunkt i kartor över polarområdena är Polarforskningsportalen ett visuellt inspirerande verktyg för att upptäcka och lära sig mer om svensk polarforskning, säger Björn Dahlbäck, föreståndare på Polarforskningssekretariatet. Det ger oss dessutom möjlighet sätta in dagens polarforskning i ett större perspektiv – vi kan visa bredden på svensk polarforskning, både nu och då, på ett helt nytt sätt.

I november uppmärksammar Polarforskningssekretariatet trettio års arbete med att skapa möjligheter för svensk forskning i såväl Arktis och Antarktis som i den subarktiska svenska fjällkedjan. Lanseringen av den nya Polarforskningsportalen är en del av firandet. Portalen kan ses som en vidareutveckling av den populära årsbok som sekretariatet har publicerat sedan 1997. Eftersom årsboken innehållit både allmänt beskrivande delar av verksamheten, och mer vetenskapliga beskrivningar av forskningsprojekten, har den använts i många olika sammanhang. 2012 och 2013 belönades den dessutom med Svenska Publishing-Priset. Nu kommer innehållet från årsböckerna istället att vara tillgängligt i Polarforskningsportalen.

– Det är ett miljövänligare och effektivare sätt att arbeta på när vi inte behöver trycka och distribuera årsboken, säger Björn Dahlbäck. Och det här är bara början, fortsätter Björn Dahlbäck. Polarforskningsportalen kommer under de närmaste månaderna att fyllas på med material från tidigare expeditioner – vi ska försöka täcka in det mesta från de senaste trettio åren.

Innehållet i portalen är sorterat efter polarområde och årtal. Det kommer även att bli möjligt att söka efter forskningens produkter, dvs. vetenskapliga artiklar och avhandlingar som publicerats i anslutning till polarforskningsexpeditioner.

Polarforskningsportalen publiceras den 28 november 2014 – välkomna att upptäcka svensk polarforskning! Vi tar gärna emot synpunkter och idéer, mejla till: office@polar.se

Polarforskningsportalen

Vad händer under forskningsexpeditioner i Arktis och Antarktis, här är några smakprov från bloggar och rapporter i Polarforskningsportalen:

"Tyvärr var 'plan A'-positionen redan upptagen – av ett isberg."
– Anna Wåhlin, Amundsenhavet 2011/12

"Even though cloudy and the temperature only 7 °C, it was time for a bath this late afternoon, though not in the river as at previous occasions. I made me the luxury of warming up a bucket full of water. With that and a good washing sponge you come far (believe me!)."
– Per Möller, Tajmyr 2010

"För att bättre förstå de marsianska bäckravinerna har vi påbörjat en studie av bäckraviner på Svalbard. Där förekommer bäckraviner som till utseendet är slående lika dem man har sett på Mars. Detta, tillsammans med det kalla polarklimatet, gör att vi tror oss kunna anta att Svalbard utgör en skälig analog för Mars."
– Ella Carlsson, Svalbard 2008

"Polyniorna är näringsrika 'oaser' som fungerar som tillflyktsplatser för små och stora djur, och har ofta en bredd på hundratals mil. Genom fjärranalys har man konstaterat att Amundsenpolynian har högst biologisk produktivitet av alla polynior i Antarktis."
–- Kuria Ndungu, Amundsenhavet 2010/11

"På grund av hål i det skyddande ozonlagret, och den därmed ökade UVB-strålningen är den antarktiska kontinenten ytterst lämpad för att studera UV-strålningens effekter på naturliga marina samhällen."
– Angela Wulff, Antarktiska halvön 2004

"Witnessing this diversity in methods and spatial scales – from the hands-on and local to the remote and global – led me to reflect on my own approach to assessing Arctic futures from a historical and political standpoint."
– Eric Paglia, Svalbard 2012

"Vårt studieområde är Tavvavuoma i norra Lappland, ett av de områden i Sverige med mest permafrost nedanför fjällen. Här kan en ganska liten uppvärmning innebära att permafrosten tinar, eftersom permafrosten är nära 0 °C."
– Ylva Sjöberg, Tavvavuoma 2012