Förskrivning av bettskenor ökar – stress och oro tros ligga bakom

Förskrivningen av bettskenor – som motverkar tandgnissling och smärta i käken – har i riket ökat med 24 procent mellan 2009 och 2017 och en majoritet skrivs ut till kvinnor, det visar statistik från Försäkringskassan. Under 2017 förskrevs nära 56 000 bettskenor och en förklaring är sannolikt ökad stress. Personer med återkommande smärta kan också behöva träna och stretcha käkarna.

Användningen av bettskenor har ökat kraftigt sedan 2009 efter att allt fler patienter känt av besvär med gnisslande tänder som kan bidra till spända och ömmande käkmuskler, nedslipade tänder, huvudvärk och förändrat bett.

- Hos en person som gnisslar tänder måste musklerna i munnen arbeta hela tiden och det leder till att musklerna i käken blir överansträngda. Anledningen till att man spänner käken är ofta stress och oro, men kan också bero på ökad koncentration och ansträngning, säger Annelie Forneheim, tandläkare på Praktikertjänsts mottagning Hörntanden i Örebro, och fortsätter:

- Att fler får bettskenor förskrivna beror nog dels på ökad stress och oro, dels på att fler går till tandläkaren och att vi tandläkare blivit bättre på att fånga upp patienternas problem.

Statistik från Försäkringskassan visar att antalet förskrivna bettskenor under 2017 nådde en rekordnivå på nära 56 000, en ökning med cirka 10 000 sedan 2009. Statistiken visar också att ökningen sker i 17 av 21 regioner och att bettskenor är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Förskrivningen till kvinnor har mellan 2009 och 2017 ökat med 26 procent och för män med 19 procent. Bettskenor har ökat mest bland kvinnor i åldern 45 till 59, men ökningen är tydlig för nästan alla ålderskategorier oavsett kön.

- Att kvinnor mitt i livet i störst utsträckning förskrivs bettskena stämmer väl överens med folkhälsan i stort där kvinnor i större utsträckning än män besväras av stress och sömnproblem. En bettskena hjälper många, men ofta krävs också förändringar i vardagen. Allt som hjälper till att stressa av är bra. Det kan vara avslappnande aktiviteter som bidrar till sänka axlarna och inte bita ihop käkarna, men det är ju lättare på dagen än på natten, säger Annelie Forneheim.

Som patient ska man vara uppmärksam på hårt sammanpressade käkar och huvudvärk när man vaknar, att tänderna känns vassare, att det finns emaljflisor i munnen, smärta när man gapar och knäppningar i käkleden.

- En bettskena skyddar både tänderna och avlastar käkarna och kroppen, men det kan också vara viktigt att under dagen stretcha käkarna, säger Annelie Forneheim och tipsar om träning:

- När du tränar käkarna är det viktigt att slappna av och sänka axlarna. Sen är det dags att tappa hakan och riktigt känna efter att tänderna inte har kontakt. Jogga sedan med underkäken, upp och ner, åt höger och åt vänster. Gapa och stäng munnen och för underkäken fram och tillbaka. Testa sedan att hålla handen mot kinden för att få lite motstånd. Efter att du gjort övningarna är det viktigt att slappna av och tappa hakan igen. Och tänk på att tänderna aldrig ska ha kontakt, utom när man äter.

Om statistiken

Beräkningarna har gjorts utifrån statistik från Försäkringskassan och omfattar de bettfysiologiska åtgärderna 601, 602, 603, 604 och 605 i det statliga tandvårdsstödet.

För ytterligare information, kontakta gärna:

Erik Magni, presschef, Praktikertjänst, tel: 0703-265098. e-post: erik.magni@ptj.se