Den Europeiska byggbranschen reser sig ur askan

Den europeiska byggbranschen har vänt den negativa utvecklingen. Vid fredagens Euroconstructkonferens i Warszawa kunde det konstateras att bygginvesteringarna bland nätverkets 19 medlemsländer ökade under 2014 efter sex år med minskande aktivitet. Tillväxtförväntningarna under de kommande tre åren har dessutom justerats upp, om än blygsamt, från i genomsnitt 2,2 procent per år till 2,3 procent. Det är naturligtvis positivt att byggbranschen har vänt till det bättre men den har på sina håll gått igenom ett verkligt stålbad och uppgången kommer från historiskt låga nivåer.

Det europeiska byggandet har sedan finanskrisen gått ned med 22 procent. Detta kan förefalla hanterbart men då bör påpekas att renoveringssektorn varit relativt stabil med en nedgång på 6 procent och den utgör i dag 52 procent av de samlade bygginvesteringarna. Nybyggnationen totalt har minskat med 38 procent och bostadsbyggandet med hela 45 procent. De hårdast drabbade länderna, (Spanien, Portugal, Irland) har fått se sin nybyggnation rasa med mellan 67-och 86 procent. Norden har drabbats mindre då byggaktiviteten inte var lika högt uppskruvad här som i många andra länder, bostadsbristen har varit stor och den offentliga ekonomin solid, (något undantaget Danmark). Efter en längre tid av nedgång brukar det kunna byggas upp ett behov som har potential att ge byggaktiviteten en positiv rekyl när ekonomin vänder och riskviljan kommer tillbaka. För Europa som helhet saknas tyvärr sådana förutsättningar då många medlemsländer lider av ett bostadsöverskott, en neddragen offentlig konsumtion, hög arbetslöshet och ett lågt kapacitetsutnyttjande i ekonomin.

Det var framförallt renoveringssektorn som bidrog till uppgången under förra året. Detta är ett resultat av att allt fler länder ökat sina ambitioner att ta sig an ett eftersatt underhåll och försöka nå överenskomna miljö-och energikonsumtionsmål. Under prognosperioden får vi se mer draghjälp övriga delmarknader, främst bostadsbyggandet som kommer igång under 2016 och 2017 med en tillväxt på drygt 4 procent per år. Även anläggningsinvesteringarna vänder upp igen efter några svåra år, främst drivet av ökade investeringar i transportinfrastruktur och energi. Men utgångsläget och förutsättningarna gör att utvecklingen varierar kraftigt mellan de 19 medlemsländerna. Starkast går Irland, Polen och Tjeckien med en årlig tillväxt på 4-till 11 procent mellan 2015 och 2017 medan länder som Tyskland och Schweiz planar ut. Prognosen bygger på en fortsatt stabilisering och en stegvis återhämtning i den europeiska ekonomin. Det geopolitiska läget, regionalt potentiellt överhettade bostadsmarknader och kvarvarande stora utmaningar bland de mest skuldsatta länderna lämnar dock utrymme för negativa överraskningar. Det finns även potential för en något mer positiv utveckling, bland annat baserat på vilka långsiktiga åtgärder som blir resultatet av FN:s klimatförhandlingar i slutet av detta år.