Bra med nationella riktlinjer - det sätter fingret på något

Psoriasis får allt mer uppmärksamhet men inte psoriasisartrit. Det vill Psoriasisförbundet ändra på. Psoriasistidningen ringer upp Gerd-Marie Alenius, verksamhetschef och överläkare vid reumatologiska kliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Psoriasisartrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som orsakar smärta, stelhet och i sin allvarligaste form, rörelsehinder. Sjukdomen skiljer sig mycket mellan olika individer. Den kan vara mild, övergående och drabba ett fåtal leder men också vara mycket aggressiv och drabba ett flertal leder. Psoriasisartrit är ännu relativt outforskad och ofta underbehandlad.

Upp till tre, fyra personer på tio av de med psoriasis får någon gång problem med lederna. De vanligaste symtomen vid psoriasisartrit är stelhet, rörelse- eller vilosmärta, svullna leder, ömhet över ledkapsel, muskel- och senfästen samt trötthet orsakade av inflammation. Inflammationen kan vara lokaliserad till en eller ett fåtal leder men vanligen är många leder engagerade. Lederna kan angripas och brytas ned av sjukdomen, så kallad leddestruktion, och om sjukdomen förblir obehandlad kan detta leda till funktionsnedsättning och funktionshinder.

Tidigare förstod ingen hur vanligt det är med psoriasisartrit men idag säger vissa källor att så många som 30-40 procent med psoriasis också har psoriasisartrit. Kommentar?

-Jag skrev för elva år sedan i mitt avhandlingsarbete att det är så många som 30 till 40 procent som har psoriasisartrit men vissa studier visar på lägre förekomst med cirka 20 procent.

Det har länge varit känt att det finns en koppling mellan psoriasis och det metabola syndromet. Är det något du ser då du möter patienter?

-Jag har en doktorand som tittar på det nu bland patienterna i Västerbotten men ingenting är klart ännu, vi räknar fortfarande på det. Jag har personligen ingen riktig känsla som säger det när jag möter patienter men jag möter människor med alla möjliga diagnoser som RA, SLE och psoriasis. Men det finns flera studier som visar att det finns en överrepresentation bland de med psoriasis och psoriasisartrit som också har diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlproblem jämfört med normalbefolkningen.

Det har kommit många nya läkemedel för psoriasis och psoriasisartrit de senaste åren, vilken betydelse har de haft för vård och behandling?

-Det stämmer att det kommit några nya läkemedel men inte så många ändå. Framför allt är det väl Otezla och Cosentyx som bidragit till en förändring. För oss reumatologer är det alltid bra med nya preparat så att vi får fler angreppssätt när det gamla alternativen inte hjälper eller tappar i effekt. Alla patienter är olika och reagerar olika på behandling så det är viktigt att hitta rätt.

Vad betyder det att biosimilarer gjort inmarsch i vården?

-Det är positivt om kostnader kan sänkas och dessa pengar kan skapa möjligheter till att fler patienter får tillgång till dyra behandlingar. Men jag vet inte om det är så bra att byta behandlingar hur som helst. Om ett byte kan ske utan att äventyra patientsäkerheten och det finns pengar att spara så är det bra. Det pågår studier på detta just nu men de är ännu inte klara. Biosimilarer är inte samma sak som generika utan något helt annat, mer komplicerat.

I december 2015 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att arbeta fram nationella riktlinjer för psoriasisvården. Vad tycker du om det?

-Det är bra med riktlinjer. Det sätter fingret på något. Det blir en standard för utredning och behandling som sedan kan jämföras. För vårdprofessionen är det bra att kunna hänvisa till vad Socialstyrelsen säger samt om vården utgår från vetenskaplig grund som uppdateras så skapas legitimitet. Dock ska man inte ha för höga förhoppningar, riktlinjer betyder inte nödvändigtvis mer pengar även om ett genomtänkt och förankrat dokument kan sätta press på beslutsfattare i viss mån.