Energibesparingen som Energimyndigheten och Boverket glömde

Det finns byggnormer och regler för det mesta man kan komma på när man ska bygga, renovera eller energieffektivisera bostäder. Boverket och Energimyndigheten har under många år gjort ett digert arbete men en sak verkar man helt glömt bort – energitjuven i systemvätskan i värme- och kylsystem. Energiprestanda och energideklarationer i all ära men utan effektiv bärare av energin i systemen – systemvätskan – slösar man med energin.

Det är gasen som är energitjuven!

Energitjuvar och miljöbovar

Redan från dag 1, när byggnadens värmesystem fylls med det kranvatten som finns tillgängligt är energitjuven inbyggd. Vanligt kranvatten innehåller ca 4 % lösta gaser som försämrar energiöverföringen. Det är gasen som är energitjuven! Av gaserna är cirka 6–10 mg/l syre som skapar grogrund för korrosion. I kyla bär vätska ännu mer av de lösta gaserna, därför är det ännu viktigare att ha kontroll över gashalten i systemvätska i kylsystem. Syre bryter snabbt ner glykoler (särskilt miljövänliga) och kan skapa väldigt metallaggressiva vätskor. Kranvatten är ett livsmedel som behöver avgasas för att fungera som teknisk systemvätska.

Gas bär energi väsentligt sämre än vätska. Följden blir att värmesystem med gashaltig vätska kräver mer uppvärmning än system med gasfri, för att ge samma temperatur i bostäder. Avgasning av systemvätska ger oftast mer än 5 % energibesparing*. Det ger mindre energiåtgång och mindre koldioxidbelastning på miljön, men kanske ännu viktigare är att avgasning tar bort syre och därmed förhindrar korrosion i systemen. Korrosion som annars ger funktionsstörningar; igensatta ventiler, kalla radiatorer, sönderrostade rör och havererade pumpar.

Problemen med funktionsstörningar är välkända inom VVS-branschen, men fortfarande ställs inga krav på systemvätskan vid nyproduktion av bostäder.

Om VVS-konsulter började ställa krav** på systemvätskans maxnivåer av syrgas redan vid nybyggnation skulle miljarder kunna sparas i minskad energiproduktion och färre reparationer av korrosionsskadade system i Sverige.

Kanske Energimyndigheten och Boverket kunde fundera på att inkludera systemvätskans energiöverförande egenskaper i regelverk och rekommendationer?

Avgasa systemvätska?

En bra tumregel är att systemvätskan inom 48 timmar efter avslutad påfyllning och avluftning ska vara snabbavgasad och filtrerad enligt QTF-metoden eller likvärdigt. Då får man en systemvätska som effektivt bär energi och motverkar korrosion.

Varför snabbavgasa? Är det bråttom?

Korrosion startar direkt i ett vätskesystem med hög syrgashalt. Vi vet att korrosionen upphör om vi tar bort syret ur systemvätskan. Men redan vid ett par milligram syrgas per liter vätska frodas korrosionen och vid 6–10 mg/l (vilket är en vanlig nivå i svenskt kranvatten) så eskalerar korrosionen dramatiskt.När vätskan är snabbavgasad och rätt nivåer har nåtts bör underhållsavgasare installeras så att nivåerna bibehålls.

Gasers löslighet i vätska – en naturlag

En vätska försöker kontinuerligt balansera sig till den naturliga nivå av lösta gaser den kan bära. Kranvatten löser ca 6–10 mg/l syrgas i atmosfärstryck och innehåller även andra gaser, mest kväve. Syret är normalt ca 30 % av det totala gasinnehållet. De lösta gaserna i vatten varierar med temperatur och tryck. Kallare löser mer, högre tryck löser mer. Varmare vatten släpper gaser, tryckfall släpper gaser. Gaser stökar till det för injusterare, försämrar energiöverföring och flöde samt leder till att vätskesystemen rostar sönder inifrån.

* Baserat på mer än 10 000 besiktningar av värme- och kylsystem i Sverige är QTF:s erfarenhet att mer än 80 % av systemen kan minska energianvändningen med mer än 5 % bara genom att avgasa systemvätskan.

**Föreskrivningshjälp för VVS-konsulter finns att hämta på www.qtf.se