Rätt tänkt om svensk gödning – men för små insatser

Sverige måste utveckla sin förmåga att producera eget gödselmedel, enligt Naturvårdsverkets nya utvärdering om de svenska miljömålen. Miljöföretaget Ragn-Sells välkomnar slutsatsen, men anser att förslaget till åtgärd – en pilotstudie på naturbruksgymnasier – är långt ifrån tillräckligt.

– Det är glädjande att svenska myndigheter förstår vikten av att vi själva kan producera den gödning vi behöver till jordbruket – fossilfri dessutom. Det här går i helt rätt riktning, men det finns ingen anledning att inte satsa i större skala. Tillgång till inhemsk produktion inom Sverige och EU av fossilfri gödning kan inte vänta, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells.

Enligt Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen, som lämnades till klimat- och miljöminister Isabella Lövin på onsdagen, producerar Sverige för lite gödselmedel och alternativa drivmedel för att klara omställningen till en fossilfri, giftfri livsmedelsproduktion. Därför föreslås en pilotstudie, där naturbruksgymnasier ska producera hållbara livsmedel baserat på de lokala kretsloppen. De tio myndigheter som har tagit fram förslaget pekar på att sådan produktion dramatiskt skulle minska Sveriges importberoende och öka vår motståndskraft mot störningar.

– Alla är överens om problemet, nämligen att Sverige och inte heller EU klarar av omställningen till en egen fossilfri matproduktion utan att tackla importberoendet. Därför är förslaget alldeles för begränsat, vilket också Jordbruksverket påpekar i rapporten, säger Pär Larshans.

EU är exempelvis nästan helt beroende av importerad fosfor för den gödning som jordbruket behöver. Världens största fyndigheter finns i Västsahara, på mark som ockuperas av Marocko, och är förorenade av bland annat kadmium och arsenik. Sveriges fosforrika avloppsslam läggs i dag framför allt på gamla deponier eller i tömda gruvområden, utan att näringsämnena tas tillvara.
– Det är helt oacceptabelt att använda fosfor från så problematisk utvinning, samtidigt som vi kastar bort den som bokstavligt talat finns under våra fötter. Regeringen måste ställa krav på reningsverken att återvinna fosforn i avloppsslammet så att den stannar i kretsloppet och kan göra nytta i jordbruket, säger Jan Svärd, vd på Ragn-Sells innovationsbolag EasyMining.

EasyMining har utvecklat en teknik som utvinner mer än 90 procent av fosforn i förbränt avloppsslam. Samtidigt skiljs så gott alla föroreningar bort, vilket möjliggör ett cirkulärt flöde av fosfor. Tekniken, världspatenterad under namnet Ash2Phos, har väckt internationellt intresse och en förstudie lägger nu grunden till en anläggning i Tyskland.

För mer information, kontakta gärna
Pär Larshans, hållbarhetschef, 070-927 29 63, par.larshans@ragnsells.com
Jan Svärd, vd EasyMining, 070-978 64 74, jan.svard@easymining.se
Ragn-Sells Medialinjen, 070-927 24 00, medialinjen@ragnsells.com

Mer ur Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
I utvärderingen ingår också förslag till regeringen från myndigheter i samverkan. Förslag 5 lyder:
”Pilotstudie – Regionala center för beredskapslivsmedel

En fossil- och giftfri livsmedelsproduktion baserad på en inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle dramatiskt minska importberoendet och därmed öka motståndskraften mot störningar. De tekniska lösningarna för att ställa om till ett fossilfritt lantbruk finns redan idag men det produceras inte tillräckliga mängder av vare sig alternativa drivmedel eller gödsel för att genomföra en omställning.

Förslaget till regeringen är att genomföra en pilotstudie där naturbruksgymnasier testar att producera beredskapslivsmedel löpande på ett hållbart sätt baserat på de lokala kretsloppen. I förslaget ges Jordbruksverket i uppdrag att genomföra pilot-studien i samverkan med Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Skolverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Förslaget i fråga har tagits fram av Naturvårdsverket i samverkan med Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning samt Tillväxtverket.

SAMMANFATTNING AV EXTERNA SYNPUNKTER
De externa synpunkterna är i huvudsak positiva. Förslaget har även potential att gynna anpassning till ett förändrat klimat såsom extrema väderhändelser enligt SMHI. Jordbruksverket är i grunden positiva till de intentioner som finns i förslaget men stöder inte förslaget som det presenteras. Jordbruksverket anser att det är för begränsat i sin omfattning för att ge nödvändig volym och föreslår en utredning för att säkerställa effekten av åtgärden.”

Källa: Naturvårdsverket. Läs hela utvärderingen här.

Fakta: De svenska miljömålen
- Riksdagen har beslutat om 16 miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till.
- Målen ska nås inom en generation mätt från 1999 då de första målen formulerades, alltså omkring år 2020–2025.
- Miljökvalitetsmålen följs upp årligen. En fördjupad utvärdering sker vart fjärde år, senast 2015.

Fakta: Fosforåtervinning
Utan fosfor som näring i jordbruket skulle världens skördar halveras. I dag kommer fosforn i handelsgödsel från apatit, som bryts i gruvor. Omkring 80 procent av världens fyndigheter finns i Västsahara, på områden som ockuperas av Marocko.

2017 införde Tyskland en lag som ställer krav på fosforåtervinning ur avloppsslam. Tyska städer har fram till 2022 på sig att välja vilken utvinningsteknik de kommer att använda för att utvinna fosfor ur avloppsslammet. Liknande krav har diskuterats i Sverige sedan 1980-talet, men inte införts. En utredning tillsattes under sommaren 2018 med uppdraget att föreslå hur lagstiftning kan utformas.

Med Ragn-Sells världspatenterade teknik Ash2Phos kan över 90 procent av den fosfor som finns i förbränt avloppsslam utvinnas och göra ny nytta i jordbruket. Läs mer om Ash2Phos-processen här.