Öppet brev till Generaldirektör Pia Enochsson vid Myndigheten för Yrkeshögskolan

Idag sänder Region Gävleborg ett öppet brev till Generaldirektör Pia Enochsson utifrån att Gävleborg tilldelats den lägsta andelen utbildningar i landet, vilket direkt motverkande regionens näringslivsbehov.

-

Goda framtidsutsikter för Gävleborg – under förutsättning att kompetensförsörjningen klaras

Gävleborg noterade nyligen landets tredje högsta ökning av Bruttoregionprodukten BRP (regional BNP). Företagarnas analys av tillväxtföretag (företag med 0-9 anställda som anställt minst 1 person under uppföljningsperioden) visade att andelen tillväxtföretag i Gävleborg var det tredje högsta i landet (45,4%). Norrlandsfondens konjunkturindex visar att Gävleborg ligger i klar norrlandstopp både för år 2010 och våren 2011, vilket bland annat förebådar en fortsatt god utveckling av BRP i Sverigetoppen för Gävleborg. 

Näringslivet i Gävleborg utvecklas just nu mycket snabbt och blir både bredare och djupare. Med nuvarande 8 521 Aktiebolag och 25 742 företag (december/januari 2010/2011) har Gävleborg fler Aktiebolag och företag än någonsin tidigare.

Trots (eller tack vare) de positiva signalerna står länets näringsliv och arbetsmarknad inför en rad utmaningar under kommande år. Regionens industribaserade näringsliv präglas av en allt starkare internationalisering. Kapital, kompetens, investeringar och ledarskap rör sig allt mer över nationsgränser och världsdelar. Konkurrensen ökar och jämförelserna sker allt oftare på världsnivå.

Detta medför att våra företag har ett mycket stort behov av speciell kompetens för att svara upp mot den globala konkurrensen inom regionen.

Gävleborg är även ett av de län i landet som starkast kommer att påverkas av generationsväxlingen. Detta sker under en period där tillväxtförutsättningarna är kanske de bästa på närmare 30 år.

Dessa faktorer påverkar alla nivåer i företag och näringsliv. Inte minst behovet av kompetent arbetskraft som idag är skriande i synnerhet inom våra basnäringar; stål/verkstad och skog/trä. Detta för också med sig att andra växande branscher, såsom IKT, Cleantech (bl. a Vindkraft) upplevelsenäringen och andra tjänsteområden, får allt svårare att rekrytera efterfrågad kompetens.

Vårt län har en av de lägsta utbildningsnivåerna i landet. Med den utgångspunkten kopplat till arbetslivets allt högre krav på kompetens är det helt uppenbart att kompetensförsörjningen är en av de allra viktigare faktorerna för länets utveckling i dag.

Under flera år har Region Gävleborg samverkat med alla aktörer för att få en god plattform för kompetensförsörjning. Det gäller inte minst samverkan och stöd för utveckling av KY och YH-utbildningar. Regionens utbildningsanordnare är väl förankrade i länet och har under många år etablerat mycket goda, djupa och varaktiga relationer till regionens arbetsliv. Förtroenden som alla parter är ytterst måna om att vårda.

I den senaste ansökningsomgången tilldelades Gävleborg den lägsta andelen utbildningar i landet, vilket vi ser som direkt motverkande för vårt näringslivsbehov. Naturligtvis var detta den mest angelägna frågan vid den senaste regionala träffen för KY och YH-anordnare.

Vi måste finna en framkomlig väg för att förverkliga Region Gävleborgs strävanden att svara upp till arbetslivets uttalade kompetenskrav med utbildningar på alla nivåer och därigenom även höja den allmänna utbildningsnivån. Mycket av det uttalade kompetensbehovet från arbetslivet ligger på en eftergymnasial men inte alltid högskolenivå. Därför spelar YH-utbildningarna en mycket stor roll i vår regions näringslivsutveckling.

Länets samtliga utbildningsanordnare har här nedan samlat erfarenheter, insikter och reflektioner som vi gärna vill förmedla till YH-myndigheten:

- Från Gävleborgs län skickades sammanlagt 21 ansökningar in - endast tre beviljades, vilket är långt under genomsnittet. Det är både väl etablerade utbildningsanordnare och nya aktörer som sökt. En del av utbildningarna har varit i drift sedan tidigare med gott resultat. Motiveringarna som myndigheten ger till avslagen varierar upplevs sällan spegla den reella orsaken till myndighetens val att säga nej.

- Många av de utbildningar som bedrivits inom KY/YH ( ex. skog, verkstad och IT) kräver stora ekonomiska investeringar i teknisk utrustning. Kostnader som utbildningsanordnaren ofta finansierar med avskrivningplaner eller leasingavtal som många gånger löper på 3-5 år.

För Gävleborg ser vi en framtida arbetsmarknad där många av de yrkeskompetenser som kommer att efterfrågas ligger inom områden där tillskapande och tillgängliggörande av utbildning är investeringstung och kostsam att bedriva, men helt nödvändig för att regionen ska utvecklas vidare. Regionens utbildningsanordnare behöver för detta kunna engagera våra arbetsgivare och företag i utveckling och drift av de utbildningar som är nödvändiga för regionens fortsatta utveckling. Eftersom företagare främst lierar sig med samarbetspartners som kan stå för stabilitet och kvalitet motverkar YH-myndighetens kortsiktighet, med beviljandet av maximalt två intag för en beviljad utbildning, dessa delar kraftfullt.

- Myndighetens beslutsgång riskerar att yrkeshögskoleutbildningarna blir en arbetsmarknadsåtgärd med en livstid på två år istället för en långsiktig väg att ge människor en yrkesutbildning som är anpassade till arbetslivets behov. Ledningsgruppens och arbetslivets engagemang borgar för att utbildningarna hela tiden anpassas till behoven.

- Att vara utbildningsanordnare av en YH-utbildning innebär att ha goda relationer till arbetslivet, till sina anställda lärare/personal och framförallt till de studerande. De flesta studerande som står inför att välja att satsa tid och stora pengar på en utbildning, väljer framförallt utbildningar som har gott renommé och som kan visa på god kvalitet och resultat. Det långsiktiga engagemanget som krävs för att uppnå ett gott rykte och tillfredsställa marknadens behov av duktiga medarbetare försvåras.

- Oavsett initiativtagare till utbildningsidén, läggs många timmars arbete på att skapa ett utbildningskoncept som beskrivs i en ansökan och i utbildningsplanen. Utbildningsanordnare, den blivande ledningsgruppen och representanter för arbetslivet har i princip alltid gjort ett stort researcharbete, funnit ett stort behov och satt ihop ett väl genomtänkt koncept.

När 86 % av dessa idéer får avslag, när flera av utbildningarna fått nej (som tidigare beviljats start av myndigheten så sent som ett år före årets ansökningsdatum) och när motiveringarna upplevs vara allmänt hållna och sakna konstruktiva komponenter är det oerhört allvarligt att samtidigt begära från arbetslivet att behålla intresset i framtiden för att lägga ner den arbetstid som krävs för att göra nya ansökningar.

Synpunkter från samtliga KY/YH-utbildningsanordnare I Gävleborgs län

- 

Vi önskar få möjlighet att kontinuerligt föra en dialog med myndigheten om just Gävleborgs läns speciella situation. Det gäller till exempel vårt stora beroende, och koncentration, av landets tunga basnäringar. Vad detta medför för specifika kompetensbehov samt de kringeffekter en väl fungerande kompetensförsörjning inom dessa områden ger vårt näringslivs utveckling i stort.

Sven-Åke Thoresen, ordf. Region Gävleborg. Tfn: 070-670 83 10 

Mats Törnquist, Dir./Region Gävleborg, tfn: 073 274 27 83