UNESCOs beslut: Hälsingegårdarna blir världsarv!

Idag blev Hälsingegårdarna inskrivna på UNESCOs världsarvslista under världsarvskommitténs årliga möte i St Petersburg.

- Det var ett glädjande besked! Det är en ära för länet som helhet att utpekas som världsarv. Världsarvsförklaringen betyder att Hälsingegårdarnas kulturarv ska bevaras för all framtid, säger landshövding Barbro Holmberg.

En delegation bestående av representanter från gårdarna, Länsstyrelsen och Region Gävleborg var närvarande vid världsarvskommitténs möte i St Petersburg.

-  Det är fantastiskt att få se Hälsingegårdarna presenteras bland andra världsunika kulturarv. Man känner att vi nu är en del i ett globalt sammanhang. Det är särskilt roligt att så många människor från olika delar av världen har visat ett så stort intresse för Hälsingegårdarna, säger Länsråd Anna-Lena Österborg, som närvarade vid världsarvsmötet. Colombia, Sydafrika, Schweiz, Senegal, Japan och Estland var några av de länder som särskilt uttalade sitt stöd.

- Något som vi alla har med oss är det fantastiska engagemang som visats såväl från ägarna till de nominerade gårdarna, som från hela bygden. Det finns stora möjligheter att utveckla besöksnäringen i hela regionen med Hälsingegårdarna som grund. Det gynnar också andra näringar och bidrar till en region som det är attraktivt att bo i och flytta till. Ett världsarv sätter Hälsingland, regionen och Hälsingegårdarna på världskartan! säger  Mats Törnquist som också var med på mötet i St Petersburg.  

De nominerade gårdarna
Sju gårdar i fyra kommuner ingår i nomineringen: Kristofers i Stene, Järvsö, Gästgivars i Vallsta, Arbrå, Jon-Lars i Långhed. Alfta, Pallars i Långhed, Alfta, Fågelsjö gammelgård (Bortomåa), Los, Bommars i Letsbo, Ljusdal, Erik-Anders i Asta, Söderala

Under mötet framgick dock att UNESCO hade synpunkter på skyddsområdet omkring Bommars. Hälsingegårdarna blev inskrivna på världsarvslistan med förbehållet att arbetet med skyddsområdet bör fortsätta.

Bakgrund
En tidigare nominering av Hälsingegårdarna till UNESCOs världsarvslista lämnades in 2007. År 2009 beslöt UNESCO att återremittera den till svenska staten för en genomgripande omarbetning. En ny omarbetade version av nomineringen lämnades in till UNESCO den 26 januari 2011. Arbetet med det har gått ut på att tydliggöra det som verkligen är unikt med Hälsingegårdarna: att hälsingarna har byggt fler och större rum för fester än bönder i resten av världen. Dessutom har fler dekorerade interiörer bevarats i Hälsingland än någon annanstans fram till idag. Hälsingegårdarna fyller en lucka på världsarvslistan eftersom böndernas byggande är underrepresenterat bland världsarven.

En bärande idé med världsarvet är att sprida kunskap. Här kan såväl barn och unga som forskarvärlden delta. Ett världsarv är en del i en internationell strävan efter samförstånd och fred. Det internationella utbytet är därför viktigt och ger möjligheter till nya samarbetsprojekt.

Om världsarvslistan
Unescos världsarvslista kom till som ett sätt att skydda världens främsta natur- och kulturarv från förstörelse, särskilt i krigssituationer, men också att skapa förståelse mellan folk och länder. Det är alltså i första hand ett bevarande- och fredsprojekt.

 Listan består just nu av 725 kulturella världsarv, 183 naturvärldsarv och 28 blandade världsarv i totalt 153 stater

Hälsingegårdarna är nu Sveriges femtonde världsarv.

Högupplösta versioner av bilder på de nominerade gårdarna finns i nyhetsarkivet på Länsstyrelsens externa webbplats www.lansstyrelsen.se/gavleborg

För mer information kontakta:
Lena Landström, projektledare ”Vidare med Hälsingegårdarna”, Länsstyrelsen 070-370 36 19
Anna Sundberg, projekt ”Vidare med Hälsingegårdarna”, Länsstyrelsen 070-213 08 13
Andreas Hagman, kommunikationsstrateg, Region Gävleborg 070-190 11 95
Katarina Borg, informatör, Länsstyrelsen, 026 – 17 13 52