”Jag har väldigt svårt att förstå hur samhället kan låta en familj leva så här i flera år”

Kammarrätten i Göteborg har i en dom kommit fram till att en person som bytt juridiskt kön från kvinna till man också ska ha rätt att registreras som far till sitt barn i folkbokföringen. Kammarrätten bekräftar därmed en dom i förvaltningsrätten i Göteborg från november förra året som hade överklagats av Skatteverket.

Domen i Kammarrätten i Göteborg drar också samma slutsats som gjordes i en dom i Kammarrätten i Stockholm från juli i år; att en vägran från Skatteverkets sida att registrera en juridisk man, som tidigare varit juridisk kvinna, som far till ett barn inte är förenlig med rätten till respekt för privat- och familjelivet enligt artikel 8 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna eller med principen om barnets bästa.

Bakgrunden till rättsfallet är att Skatteverket registrerar alla personer som föder barn som ”mor”, oavsett personernas juridiska könstillhörighet. Kammarrätten avfärdar Skatteverkets bedömning att det i det aktuella fallet skulle saknas lagligt stöd för att registrera mannen som far. Kammarrätten delar istället förvaltningsrättens bedömning, att en sådan registrering inte kan anses strida mot syftet med folkbokföringen att tillgodose samhällets behov av korrekta och relevanta basuppgifter om en person. Domstolarna konstaterar också att Sverige enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har en skyldighet att erkänna ett juridiskt könsbyte med full rättslig verkan.

Att bli registrerad i folkbokföringen på det här sättet skapar stora praktiska problem för familjer eftersom registreringen om föräldraskap blir aktuell varje gång en förälder behöver identifiera sig i exempelvis skolan, inom hälso- och sjukvården eller på apoteket.

Mannen som nu fått rätt av Kammarrätten i Göteborg att registreras som far berättar om flera sådana situationer:

- Vid ett läkarbesök var läkaren helt säker på att det måste blivit fel i datorn, eftersom det stod att Alexander var mor. Läkaren envisades med att fråga efter boendeföräldern och ”mamma Alexandra” tills vi fick ge upp och förklara situationen. En annan gång på akuten fick vi förklara allt för en sekreterare/receptionist som kom ut i väntrummet och "försökte få klarhet i vad som var fel i deras dator" när de tagit in barnets uppgifter. Hon frågade bland annat högt inför alla om barnet var adopterat. När vi skickade in papper för byte till ny skola måste båda föräldrarna skrivas in och expeditionen ringde för att fråga hur vår familjesituation såg ut egentligen då vi skrivit under som två män, men i deras dator stod det att barnet var boende hos modern, säger mannen som vill vara anonym.

- Det är väldigt skönt att få den här domen, men det har varit en lång väg hit och jag är orolig att det inte är slut än. Jag har väldigt svårt att förstå hur samhället kan låta en familj leva så här i flera år. Men jag hoppas att det snart är över och att vi och andra familjer i samma situation snart slipper att bli utsatta på detta viset. Domen var ett steg i rätt riktning även om Skatteverket hellre verkar vilja gå bakåt än mot framtiden, säger mannen.

Det är juristen Kerstin Burman som för RFSL:s räkning drivit fallet.

- Det är fjärde gången gillt nu, med två domar i förvaltningsrätter och så två i kammarrätterna, som delar vår uppfattning. Det svenska rättsväsendet har visat att det ligger före svenska myndigheter när det gäller att förstå och anpassa sig till den rättsliga utvecklingen. Vi önskar förstås att Skatteverket omedelbart, för att bespara enskilda individer mer onödigt lidande, rättar sig efter domen vid registrering av föräldraskap i folkbokföringen. Men eftersom Skatteverket överklagat den andra kammarrättsdomen till Högsta förvaltningsdomstolen ser det ut som om det blir en lång och onödigt utdragen process i frågan, säger Kerstin Burman.