​RFSL Ungdom och RFSL på Transgender Day of Remembrance: förstärk arbetet mot den strukturella transfobin i Sverige

Idag är det Transgender Day of Remembrance, den internationella dagen för att minnas och hedra de som dött på grund av transfobt våld. Det är också en dag för att uppmärksamma den transfobi som finns i samhället.

Under de senaste åren har vi sett ett ökat fokus på transpolitiska frågor i Sverige. Men det förändringsarbete som har inletts är bara ett första steg mot de nödvändiga reformer som krävs för att minska den strukturella transfobin i Sverige, vilken är med och skapar transpersoners utsatthet.

Inom några veckor kommer en statlig utredning som arbetat med att bland annat se över hetslagstiftningen offentliggöra sina förslag. RFSL Ungdom och RFSL hoppas få se ett förslag på en inkludering av transpersoner i hetslagstiftningen och en explicit inkludering i straffskärpningsregeln. Bristen på detta rättsliga skydd har skickat olyckliga signaler och gjort det svårare att bekämpa transfoba hatbrott.

Tidigare i år släppte Folkhälsomyndigheten rapporten Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner. Ett av resultaten är att 58 procent av 15–19-åringarna och 45 procent av 20–29-åringarna känt sig olyckliga eller nedstämda de senaste veckorna. Rapporten baseras på den största undersökningen av sitt slag som gjort i Sverige och visar i siffror hur akut läget är. RFSL och RFSL Ungdom hoppas att den leder till vidare forskning, men också konkreta åtgärder för att förbättra transpersoners hälsa.

- Självmordsstatistiken för gruppen transpersoner är alarmerande. Att så många transpersoner mår dåligt handlar inte om att en mår dåligt för att en är trans, utan om andra faktorer. Det kan handla om långa väntetider till transutredningar och transvård eller om bristande kompetens och dåligt bemötande i vård och skola. Det är inte transidentiteten som skapar problem, utan den ofta oförstående och ibland fientliga omvärlden. Något så enkelt som att gå på toaletten eller använda ett omklädningsrum kan bli en fråga om risk att utsättas för våld, säger Frank Berglund, vice förbundsordförande för RFSL Ungdom.

I år har också Socialstyrelsen släppt kunskapsstöden God vård för vuxna med könsdysfori och God vård för barn och unga med könsdysfori, i samråd med bland andra Sveriges hbtq-organisationer. Kunskapsstöden beskriver hur den könskorrigerande vården ska gå till, och vilken sorts vård man som transperson ska ha rätt till.

- Kunskapsstöden står för en rättighetsbaserad syn på vård, och är ett mycket positivt steg framåt. Nu är det dock oerhört viktigt att kunskapsstödet implementeras över hela landet och att alla vårdgivare följer de riktlinjer som finns där, samt ges nödvändiga resurser för att kunna erbjuda vården till alla som är i behov av den. Att hålla fast vid föråldrade vårdmodeller förstärker utsattheten för transpersoner, säger Emelie Mire Åsell, ledamot i RFSL:s förbundsstyrelse och sammankallande i den transpolitiska arbetsgruppen.

Tidigare i år kom också den statliga utredningen Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering, som bland annat föreslår att juridiskt könsbyte helt frånkopplas den medicinska processen. Den föreslår också att åldersgränsen för byte av juridiskt kön sänks från 18 till 15. Utredningens förslag innebär en radikal förbättring av den svenska lagstiftningen och skulle innebära att Sverige gör Argentina, Malta och Irland sällskap bland de länder som har ett tydligt rättighetsperspektiv på regleringen av juridiskt kön.

- Vi förväntar oss nu att få se en proposition från regeringen snarast möjligt. Lagstiftningen ska möjliggöra för människor att få sin könsidentitet juridiskt erkänd – inte sätta upp hinder och begränsningar och signalera att staten har med människors könsidentitet att göra. Sänkningen, eller ännu hellre borttagandet av åldersgränsen, skulle också innebära en radikal förbättring för unga transpersoner. Som läget är idag bidrar lagstiftningen till transpersoners utsatthet för våld och andra transfoba brott, säger Frank Berglund.