Rösta för allas lika rätt: Ta unga hbtq-personers situation i skolan på allvar och säkerställ att arbetet mot hatbrott blir systematiserat och innefattar transpersoner.

Under Almedalsveckan driver RFSL och RFSL Ungdom kampanjen, ”Rösta för allas lika rätt”. Kampanjen lyfter fem områden där insatser behövs för att säkerställa att hbtq-personers rättigheter stärks och belyser särskilda utmaningar kopplat till hbtq-personers hälsa och livssituation. Idag fokuserar vi på skola och hatbrott

Skolan är den arena som upptar majoriteten av ungdomars tid. Majoriteten av skolorna i Sverige har idag ett bristfälligt likabehandlingsarbete som bryter mot lagen. Detta anser RFSL Ungdom och RFSL är djupt problematiskt då ett bristfälligt arbete riskerar att unga hbtq-personer hamnar i en utsatt position och tvingas gå igenom en skoltid präglad av mobbning, otrygghet, diskriminering och våld.

– Det finns en utbredd psykisk ohälsa bland unga hbtq-personer som beror på den diskriminering vi utsätts för och i dagsläget axlar ingen myndighet ansvaret för att åtgärda problemen, säger Gisela Janis, förbundsordförande i RFSL Ungdom.

Skollagen tydliggör att det är förbjudet att diskriminera någon i enlighet med de sju diskrimineringsgrunderna. Dock finns könsidentitet och könsuttryck samt ålder inte med i skollagens avsnitt om förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier. Detta trots vetskapen om att unga hbtq-personer och i synnerhet unga transpersoner är några av de grupper i samhället som i högst grad utsätts för diskriminering och trakasserier och att detta leder till psykisk ohälsa hos delar av gruppen.

– Det som händer i dagsläget är att skolan försöker ta hand om problemen när de redan har skett. Det gör att lösningarna hamnar på en individnivå och bara anpassas till det brott som begåtts och den individ som har utsatts. Det löser inte problemet utan sätter bara plåster på såren och strukturen som orsakar problemen i första hand kvarstår, säger Gisela Janis.

RFSL Ungdom och RFSL kräver att unga hbtq-personers situation i skolan tas på allvar genom ett hbtq-lyft som innebär:

-  att följa skollagen och bedriva ett aktivt likabehandlingsarbete med konkreta åtgärder och uppföljning,

-  att inkludera könsidentitet och könsuttryck samt ålder i skollagens avsnitt om förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier,

-  att kompetensutveckla all skolpersonal i hbtq-frågor och normkritik,

-  att tydliggöra rektors och huvudmannens ansvar för att genomföra förebyggande insatser samt stödjande insatser för de som är utsatta för diskriminering och trakasserier,

-  att tydliggöra skolornas ansvar för ett aktivt mångfaldsarbete.

Hatbrott riktade mot hbtq-personer har legat högt under flera års tid, och studier visar på att hatbrottsproblematiken är mer omfattande än att bara handla om antalet polisanmälningar. 6 december 2013 lanserade RFSL rapporten ”Misstro – om hbtq-personers förtroende för olika samhällsinstanser och vad som behöver förändras”. Över 5 000 hbtq-personer har under fem år svarat på frågor via en webbenkät. Undersökningen visade att det finns en utbredd misstro och osäkerhet bland hbtq-personer om huruvida samhällsinstanser som polisen eller socialtjänsten har ett professionellt och kompetent bemötande. 



– Förutom att det bristande förtroendet leder till svårigheter att få rätt hjälp, innebär det också en stor risk för missvisande statistik när det gäller till exempel förekomsten av hatbrott. Antalet polisanmälningar räcker inte till för att bedöma om hatbrotten blir fler eller färre, eftersom många hbtq-personer helt enkelt inte anmäler det de utsatts för, säger Christian Antoni Möllerop, vice förbundsordförande i RFSL. 

RFSL har vid ett flertal tillfällen lyft vikten av att Sverige får på plats en handlingsplan som tydligt beskriver hur regeringen avser att hatbrott skall bekämpas och förebyggas. Regeringen har själv beslutat om en strategi på hbt-området som berör hatbrottsområdet, men åtgärderna är långt ifrån tillräckliga. Strategin brister i fråga om viktiga ändringar som behövs i till exempel hetslagstiftningen för att inkludera transpersoner, långsiktig finansiering av RFSL:s brottsofferjour, organisering av polisens hatbrottsarbete, kompetensutveckling av rättsväsendets aktörer och liknande.

– Det är glädjande att regeringen nu äntligen beslutade att Rikspolisstyrelsen skall prioritera hatbrott, men utöver detta finns det fortfarande ett flertal utvecklingsområden. Det måste tas ett bredare grepp där det även sker ändringar i lagstiftningen parallellt med kompetenshöjande och förebyggande insatser, säger Christian Antoni Möllerop.


Rapporten ”Misstro” kan laddas ner på RFSL:s hemsida: http://www.rfsl.se/?p=6471

Läs mer om våra valkrav på: http://hbtqval2014.bratext.se/vara-valkrav/

Läs mer om RFSL:s valkampanj på: http://hbtqval2014.bratext.se/