Tydliga åtgärder behövs för att förbättra hbtq-personers hälsa

Valrörelsen är i gång och RFSL kräver tydliga besked från politikerna om hur de tänker åstadkomma förbättringar på hälso- och hivpreventionsområdet. En folkhälsolag behöver instiftas och smittskyddslagen måste reformeras.

Hbtq-personer har i ett flertal undersökningar visat sig befinna sig i en mycket utsatt position i fråga om bland annat psykisk hälsa. I synnerhet rör detta ungdomar och transpersoner där ohälsan är stor, till följd av diskriminerande strukturer. Alkohol- och drogkonsumtionen har även denna visat sig hög, i delar av hbtq-gruppen, jämfört med övriga befolkningen. RFSL har vid ett flertal tillfällen krävt tydliga åtgärder från regeringen i hur man vill åstadkomma förbättringar, men inget har skett.  RFSL har identifierat ett flertal strukturella problem inom svensk folkhälsopolitik. I synnerhet rör det sig om uppföljning, mål och fokus inom folkhälsoarbetet bland landets kommuner och landsting. Exempelvis är det bara 17 av landets landsting som har något styrdokument för folkhälsoarbetet, bara 9 av dessa har begrepp i sitt styrdokument som är relaterade till hbtq-personer. Slutligen är det bara 2 landsting, som nämner htbq-personer inom ramen för sina prioriterade områden.  

- I och med att majoriteten av styrdokumenten är av övergripande karaktär, utan tidsbundenhet och tydliga indikatorer för uppföljning är det omöjligt att säga något om vad som faktiskt görs för att förbättra hbtq-personer folkhälsa. Vår erfarenhet visar att folkhälsoinsatserna lokalt är mycket bristfälliga utifrån den dialog vi har med våra avdelningar runt om i landet. En folkhälsolag är därför nödvändig för att tydliggöra kommuner och landstings ansvar, samtidigt som Folkhälsomyndigheten måste få ett tydligt regeringsuppdrag i syfte att åstadkomma förbättringar på området, säger Christian Antoni Möllerop.

I RFSL:s valundersökning (http://www.rfsl.se/?p=324&aid=12710) svarar 38,32 % att en folkhälsolag borde instiftas. 33,64 % att en folkhälsolag möjligen borde instiftas eller att de inte tagit ställning.

RFSL har i ett flertal år drivit frågan om ändringar i svensk smittskyddslagstiftning, i synnerhet har RFSL krävt att den så kallade informationsplikten skall avskaffas för personer som lever med hiv. RFSL anser att ny kunskap på området om överföringsrisker borde leda till en reformering av svensk smittskyddslag.

- Det centrala i det hivpreventiva arbetet är vad som görs, och inte vad som sägs. Det bästa skyddet mot hiv är att använda kondom eller på annat sätt praktisera säkrare sex oavsett vad du vet, eller inte vet om din egen, eller din partners status. Tonvikten måste därför ligga på att skapa en lagstiftning och en tillämpning av lagtexten som stimulerar och motiverar till att alla tar sitt ansvar och skyddar sig och sin partner på bästa möjliga sätt. Smittskyddslagen, och informationsplikten med den utformning lagen har i dag är inte ett verktyg i preventionsarbetet, däremot är den ett hinder, säger Christian Antoni Möllerop.

I RFSL:s valundersökning (http://www.rfsl.se/?p=324&aid=12710) svarade 46,11 % att de vill avskaffa informationsplikten i smittskyddslagen, 28,04 % att informationsplikten möjligen borde avskaffas eller att de inte tagit ställning.