KD:s nya strategi innebär risker för abortvården

Vid Rikstinget i helgen beslutades att KD ska intensifiera sitt arbete med att införa rätten till samvetsfrid i vården. Partilinjen har hittills varit att det är en fråga som ska lösa lokalt mellan arbetstagare och arbetsgivare på arbetsplatsen. Motiveringen från motionärerna var att eftersom det inte fungerar med lokala lösningar måste partiet förnya sin politik.

På RFSU är vi bekymrade över att KD nu antagit en ny politiskt riktning för införandet av samvetsklausul i vården. RFSU:s hållning att denna individens rätt att vägra ge vård utifrån sin personliga tyckande är oacceptabelt inom svensk hälso-och sjukvård som sätter patientens rätt i centrum.

– RFSU beklagar detta och kan inte annat än tolka det som att KD strävar mot lagstiftning för att införa samvetsklausul i vården. Begreppsförvirringen kring att samvets- och religionsfrihet som grundläggande rättigheter enligt bland annat Europakonventionen omedelbart skulle innebära yrkesutövares eller vårdinrättningars rätt att neka personer vård måste klaras ut. Europakonventionen säger att dessa rättigheter inte är absoluta. Individens rätt att hävda sitt samvete genom tro och övertygelse kan begränsas av andras människors fri- och rättigheter, som i detta fall kvinnors rätt till hälsa och vård, säger Kristina Ljungros förbundsordförande på RFSU.

Denna plötsliga vurm för anställdas arbetsvillkor är häpnadsväckande. Särskilt med tanke på att vare sig barnmorskornas, läkarnas eller sjuksköterskorna etiska, professionella eller fackliga organisationer står bakom kravet. Tvärtom tar de kraftfullt avstånd från samvetsklausuler i vården just därför att det leder bort från en patientcentrerad vård, en vård som ska ges med respekt, integritet och självbestämmande från den vårdsökande. Den professionella etiken måste alltid vara överordnat individens egna tankar om vad som är rätt och fel.

– På RFSU vet vi att det samlade abortmotståndet i Sverige, Europa och USA nu gärna använder sig av ett juridiskt perspektiv där samvetsfrihet åberopas som en absolut rättighet för alla. Det är den nya strategin. För vården skulle det vara förödande med personer som av personliga skäl kräver sin rätt att neka att delta i viss vård som samhället har ställt sig bakom och som tydligt ingår i yrket. Att det personliga ”samvetet” skulle vara en garant för god och säker vård på lika villkor för hela befolkningen är inte sant. Tvärtom skulle det öppna för ökade risker för större godtycke och diskriminering av patienter på grund av moralism, säger Kristina.

Kan en sjuksköterska vid en akutoperation vägra att ge blod på grund av sin religiösa tro? Kan en barnmorska vägra att sätta spiral på en ungdomsmottagning av sin personliga övertygelse?

Effekterna av en lagstadgad vårdvägran kommer att innebära försämrad abortvård, så ser det ut i många länder idag. Det är det smygande syftet med en samvetsklausul. Eftersom det parlamentariska stödet för den nuvarande abortlagstiftningen är starkt och behovet av samvetsklausul konsekvent röstats ned i riksdagen sedan lagen tillträdde för 40 år sedan, är KD:s nya ställningstagande djupt beklagligt för svensk hälso- och sjukvård i allmänhet och för rätten till abort i synnerhet. För om patienternas rättigheter väger tyngre än personalens finns det helt enkelt inget behov av en samvetsklausul.