Hbtq-rapport visar idrottens problem och möjligheter

Riksidrottsförbundet gav ett forskningsbidrag till RFSL och RFSL Ungdom för att organisationerna skulle intervjua ett 40-tal hbtq-ungdomar som idrottar eller har idrottat. Rapporten skildrar deras villkor inom och erfarenheter av svensk idrott.

Studien visar att idrott är viktigt och positivt, men även att idrottsrörelsen har flera hinder att överkomma för att den ska kunna leva upp till allas rätt att vara med.

Det finns en stark heteronorm inom idrotten visar rapporten. Den leder till att alla antas vara heterosexuella. De flesta är inte öppna som hbtq-personer inom sin idrott, vilket är en indikation på att idrottsmiljön i många fall inte är tillräckligt öppen och tillåtande. Att ständigt dölja vem man är och leva med en rädsla för omgivningens reaktioner är nedbrytande och har lett till att flera har slutat idrotta.

-  Heteronormen är stark i samhället och idrotten är en del av samhället. För att kunna förändra normen hos oss behöver vi bli bättre på att påminna oss själva och varandra om att vi faktiskt är med och skapar den genom vårt språkbruk och våra ibland förutfattade meningar om hur personer ska vara, säger Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber.

I den mån man pratar om hbtq är det oftast med en homofob och transfob jargong bland träningskamrater och tränare. Men rapporten visar också på flera ljuspunkter. Några av de intervjuade tjejerna upplever föreningsidrotten som en frizon för homo- och bisexuella.

Idrotten är i stor utsträckning könsuppdelad genom bland annat regelverk, jargong och normer men också i hur omklädningsrummen organiseras. Transpersoner får problem eftersom de oftast inte är välkomna i rätt omklädningsrum. Andra saker som skapar problem är könskodade klädregler och när omgivningen använder fel pronomen. Flera transpersoner som svarat i undersökningen vill delta i träning och tävling som är könsuppdelad men får inte delta i för dem rätt grupp.

-  Gemensamt för transpersonerna är att de själva, utan föräldrarnas hjälp, tar ansvar för att lösa problemen som följer av könsuppdelningen. De tar även på sig ansvaret att utbilda såväl ledare som lagkamrater i transfrågor. Det är orimligt, här måste Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden ta ett större ansvar, säger rapportförfattarna Mathilda Piehl, RFSL, och Frida Darj, RFSL Ungdom.

-  Alla ska känna sig välkomna i idrotten. Den här rapporten visar att vi har ett arbete att göra. Vi behöver tänka, se, prata och agera för att motverka att hbtq-personer diskrimineras, säger Karin Mattsson Weijber.

Samarbetet mellan Riksidrottsförbundet, RFSL och RFSL Ungdom har även lett till ett samarbete mellan organisationernas medlemstidningar, Svensk Idrott och Kom ut. De gör en gemensam satsning på hbtq och idrott i marsnumret av respektive tidning.

För fler komentarer kontakta

Karin Mattsson Weijber
Ordförande, Riksidrottsförbundet
070-600 37 22

Mathilda Piehl
RFSL
073-660 32 48