Ny forskning om homo- och bisexuella elitidrottares upplevelser

Ny forskning beskriver homo- och bisexuella elitidrottares upplevelser av idrotten, media och att inte kunna vara sig själv. 13 elitidrottare med egna erfarenheter av att leva homo- eller bisexuellt har intervjuats.

I Riksidrottsförbundets nya forskningsrapport Heteronormativitet och gränsöverskridanden inom elitidrotten får läsaren och lyssnaren möta fem fiktiva elitidrottare som berättar hur det är att vara elitidrottare i Sverige och världen idag. Berättelserna baseras på 13 intervjuer med elitidrottare, nio kvinnor och fyra män.

–  Att idrottsdeltagandet är lägre bland ungdomar som lever homo- eller bisexuellt än bland heterosexuella ungdomar är sedan tidigare känt. Annars vet vi väldigt lite om homo- och bisexuellas erfarenheter av idrottande. Syftet med den här studien var att öka den kunskapen, och då med ett fokus på elitidrott, säger doktoranden Eva Linghede, GIH, som har skrivit rapporten.

Den som vill tävla internationellt och kanske bo och idrotta utomlands har inte bara den svenska kulturen att ta hänsyn till utan även andra länders syn på hbtq-frågor.

–  Några av de personer jag har intervjuat vittnar om att även om det känns okej att komma ut här hemma i Sverige, bidrar situationen i andra länder där de vill tävla att de tvekar, säger Eva Linghede.

Även om Sverige har kommit något längre än många andra länder, så återstår mycket arbete för att hbtq-personer ska känna sig välkomna till idrotten.

–  ­Eva Linghedes berättelser i den här rapporten ger kött och blod till de normer som många av oss inte ser, förstår eller reflekterar över, säger Mona Sahlin, Riksidrottsstyrelsen.

Rapporten illustrerar även vad föreställningar om kvinnor och män som återfinns inom idrotten får för konsekvenser. Till och med tävlingsregler som ger kvinnor och män olika roller och uppgifter.

–  Det finns ett stort behov av att lyfta upp de normer som idrotten upprätthåller, ofta utan att ens vara medveten om det. Alla ledare på alla nivåer behöver fundera över vilka signaler vi skickar ut genom vad vi säger och gör och inte säger och inte gör. Här har vi som är ledare inom idrotten ett extra stort ansvar om idrotten verkligen ska vara till för alla, säger Mona Sahlin.

Förebilder och banbrytare som visar på och vill förändra de rådande normerna är viktiga.

–  Vi behöver individer, föreningar och förbund som visar vägen. Kiruna IF arbete som symboliseras med deras regnbågsförjade ishockeytröjor är ett lysande exempel, säger Mona Sahlin

Här kan du läsa rapporten

Här kan du lyssna på berättelserna och hitta stödmaterial för att arbeta vidare i din förening eller ditt lag.

För fler kommentarer kontakta

Eva Linghede, GIH

0705-490058

Mona Sahlin, Riksidrottstyrelsen

070-564 52 16