Skogskemi har lagt grunden för kommande satsningar

Skogskemi, samarbetsprojektet mellan skogs- och kemiindustri samt akademi och institut, har avslutat fas 2 och slutrapporten finns nu att beställa. Arbetet har pågått under tre år och omfattat ingående studier av tre värdekedjor för att ta fram drop-in-kemikalier från svensk skog till kemi. I projektet har detaljerade tekniska processtudier gjorts och arbetet har mynnat ut i dels ett antal konkreta rekommendationer och dels i en fortsatt satsning på framställning av metanol från sulfatmassaprocesser.

I Skogskemiprojektet har skogsindustri och kemiindustri samarbetat med syfte att lägga grunden för en hållbar och konkurrenskraftig produktion av skogsbaserade kemikalier. Två viktiga svenska kluster har deltagit i Skogskemi: Kemiklustret i Stenungsund och SP Processums bioraffinaderikluster. Tre värdekedjor baserade på skogsråvara och med potential för uppskalning till demonstratorer i Sverige valdes ut: Butanol, metanol från sulfatmassabruk och olefiner. Möjlighet till bulkproduktion för stora marknader och kompabilitet med befintlig infrastruktur – s.k. drop-in-kemikalier – var viktiga urvalskriterier.

– I projektet har detaljerade tekniska studier av de tre värdekedjorna gjorts, berättar Lena Heuts från Chalmers Industriteknik, projektledare inom Skogskemi. Projektet har också gjort en ingående sammanställning av kunskap om två teknikplattformar för konvertering av svensk skogsråvara: En har varit sockerplattformen för produktion av bl.a. etanol och en annan förgasningsplattformen för produktion av metanol.

– Livscykelanalyser, innovationssystemanalys och marknads- och policyanalys har genomförts i projektets systemanalysdel, säger Jonas Joelsson, som varit ledare för delprojektet systemanalys. Det har gett kunskap om de potentiella risker, möjligheter och hinder som finns för en framgångsrik utveckling av en ny bioraffinaderiindustri givet bland annat marknadsutmaningar och dagens styrmedelssituation.

– Vår slutsats är att tekniken för produktion av butanol och olefiner från etanol och metanol är mogen, och att sådana anläggningar skulle kunna börja byggas idag, säger Lena Heuts, Chalmers Industriteknik och projektledare för Skogskemi. Metanol och butanol skulle kunna användas både för kemikalieändamål och som drivmedel. Den ekonomiska analysen visar att värdekedjorna har potential att vara ekonomiskt bärkraftiga om produkten kan säljas som biodrivmedel med ett stöd motsvarande en skattebefrielse från energi- och koldioxidskatt som finns just nu.

– För kemimarknaden finns inte samma styrmedelsincitament och det är därför inte ekonomiskt fördelaktigt att sälja produkterna för kemiändamål. Det finns viktiga synergier mellan drivmedels- och kemikaliemarknaderna för förnybara produkter, men samtidigt är det tydligt att det är svårt att motivera produktion för kemikaliemarknaden om inte detta ges samma förutsättningar som användning för drivmedelsändamål.

Leif Jönsson har tillsammans med andra forskare inom den strategiska forskningssatsningen Bio4Energy varit med och bedömt förutsättningarna för att förnybar råvara från skogen ska kunna ersätta en del av den fossila råvara som idag används av den kemiska industrin.

– Vi har bedömt förutsättningarna både för processer där cellulosabaserad etanol och metanol från förgasning av skogsråvara framställs som utgångsmaterial för produktion av kemikalier och plast. Projektets resultat visar att det är rimligt att använda befintliga tekniker, även om ytterligare tekniska framsteg alltid är välkomna då de kan göra processerna mer effektiva. Att titta på den tekniska sidan är väldigt viktigt eftersom man vid sidan av bulkprodukter även skulle kunna producera mer högvärdiga produkter. Det finns väldigt god anledning att arbeta vidare med till exempel nya produkter från lignin, enligt Leif Jönsson, professor vid Umeå universitet.

– Det har varit ett positivt och öppet diskussionsklimat med engagerade representanter på hög nivå från de olika företagen, betonar Jonas Joelsson. Det är ju första gången som de båda industrierna på allvar närmat sig varandra för att undersöka förutsättningarna för gemensamma projekt med produkter baserade på skogsråvara. Samarbetet har också resulterat i vi går vidare med ett projekt om framställning av metanol från sulfatmassaprocesser men har också inspirerat till andra projekt såsom Närodlad plast från cellulosabaserad etanol. Jag tror vi alla har fått upp ögonen för vikten av att arbete i värdekedjor och skapa framtidens nya affärsmodeller för bioekonomin.

– Dessutom har projektet också skapat en diskussionsplattform – ett forum för skogsindustri, kemiindustri och andra bioekonomiaktörer, fortsätter Lena Heuts. Totalt deltog omkring 300 personer från ett stort antal företag vid ett antal seminarier under projektets gång.

Resultatet av projektet presenteras i VINNOVA rapporten VR 2015:02 ”From green forest to green commodity chemicals”. Underlagsrapporter publiceras på www.processum.se.

Bildtext: Den växande skogen och de produkter vi kan göra av den är grunden för en övergång till en bioekonomi där vi ersätter fossilt med förnybart.

För mer information, kontakta gärna:

Lena Heuts, Chalmers Industriteknik och projektledare Skogskemi.

Tel. 073-330 40 04, e-mail lena.heuts@chalmers.se

Jonas Joelsson, SP Processum och ledare för delprojektet systemanalys.

Tel. 010-516 67 60, email: jonas.joelsson@processum.se

Skogskemi är ett samprojekt mellan skogsindustriföretag, kemiföretagen i Stenungsund och universitet ingår i VINNOVAs program ”Utmaningsdriven innovation”. Deltagande parter är AGA, AkzoNobel, Bio4Energy, Borealis, Chalmers, Domsjö Fabriker, Holmen, Ineos, MoRe Research, Perstorp, SCA, SEKAB, SP Processum, Sveaskog och Umeå universitet. Projektet är finansierat av VINNOVA och de deltagande parterna.