Nyligen publicerades Europeiska riktlinjer för omhändertagandet av akut hjärtinfrakt. För diagnos rekommenderar man nu bestämning av den hjärtspecifika biomarkören troponin med högkänslig metod för säkraste diagnos. Högkänsliga metoder är känsligare och ställer hjärtinfarktdiagnos i ett tidigare skede.

– Detta är ett viktigt steg i riktning mot bättre patientvård och ökad patientsäkerhet tycker Joachim Lindgren, verksamhetschef på Laboratoriemedicin, Landstinget Gävleborg.

Cirka sju av tio medicinska beslut i vården grundar sig på någon form av laboratoriediagnostik. För diagnos av hjärtinfarkt krävs en kombination av förhöjda värden av s.k. troponiner i blodprov (se nedan) samt typiska symptom; typiska EKG-förändringar; eller förändringar i hjärtat som kan påvisas med någon form av bilddiagnostik. Den kombination som snabbast leder till diagnos av en hjärtinfarkt är symptom + högkänsligt troponin. Bilddiagnostik är informativt men mer konfirmerande och kommer för sent i utredningsförloppet och är dessutom resurskrävande och dyrt. Kvaliteten på provsvaret kan dock variera beroende på vilken metod som används vid analysen.

De Europeiska riktlinjerna rekommenderar nu för första gången (1) att de nya högkänsliga metoderna används för diagnostik av hjärtinfarkt. Den högkänsliga metoden är känsligare och ställer hjärtinfarktdiagnos tidigare i sjukdomsförloppet. Med metoden kan man redan efter ca tre timmar se förändringar jämfört med äldre metoder. För dessa krävdes högre troponinnivåer för att ge mätbara resultat vilket ses först efter cirka 6-12 timmar efter symptomdebuten. En stor fördel med de nya högkänsliga troponin metoderna är att man säkrare kan identifiera även om en patient drabbats av en liten hjärtinfarkt.

Vid Gävle Sjukhus har man redan infört metoden och Joachim Lindgren kommenterar den nya riktlinjerna så här:

– Nyligen har Socialstyrelsen gått ut med att riktlinjen för omhändertagandet av patienter med stora hjärtinfarkter är att behandlingen, medicinskt eller operativt skall vara påbörjad inom 30 minuter från ankomsten till akuten. Inget landsting klarar detta idag. Enda möjligheten är att använda den snabbaste och tidigast säkraste diagnosmöjligheten vilket är symptom, det är ju på grund av det som patienten kom till akuten, och högkänsligt troponin.

– Att införa den nya högkänsliga troponinmetod var för oss självklart eftersom vi hela tiden strävar mot en ökad patientsäkerhet i vårt arbete här i Gävleborgs läns landsting. Vi är övertygade att en kort svarstid för troponin är och kommer att vara av största värde för patienten. Inom Gävleborgs läns landsting har vi utifrån detta en strävan att nå en svarstid på 30 minuter, från det att provet anländer till lab. Något vi sannolikt kommer att uppnå innan året är slut, avslutar Joachim Lindgren, verksamhetschef för Laboratoriemedicin, Landstinget Gävleborg.

Om troponiner
Troponiner kallas en typ av proteiner som finns i alla muskelceller och som deltar i rörelser av musklerna. Vid hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar som orsakar cellsönderfall läcker troponiner ut i blodet. Troponin mäts genom att man tar ett vanligt blodprov från patienten i armvecket. Normalt finns mycket låga nivåer av troponin i blodet.

Med en modern högkänslig analysmetod som endast mäter ett hjärtmuskel specifikt troponin (Troponin T) kan även mycket små skador på hjärtmuskeln upptäckas i tidigt skede, cirka en till tre timmar efter symptomdebuten. Ökningen av troponin-nivån i blodet kvarstår sedan i upp till två veckor vilket gör att man även kan upptäcka en hjärtinfarkt även om patienten söker vård först sent i förloppet. Troponin-ökningens storlek återspeglar hjärtinfarktens storlek, vilket är en viktig information till den behandlande läkare och för patienten om hur bland annat prognosen i framtiden är och hur eftervården skall planeras.

Om man misstänker en akut hjärtinfarkt är det viktigt att man tar minst två till tre blodprover med några timmars intervall för att kunna se om troponin-värdet ökar eller minskar för att säkrare kunna avgöra om det föreligger en hjärtinfarkt och utbredningen (storleken) av denna. Om man ser en liten ökning av troponin i prover som ligger kvar på samma nivå i de två till tre tagna proverna så är det mer sannolikt fråga om en kronisk hjärtsjukdom som orsakar ett litet, kontinuerligt, läckage av troponin. Även ett kroniskt lätt förhöjt troponinvärde bör föranleda en uppföljning och fortsatt utredning och behandling.

För mer information kontakta
Joachim Lindgren, verksamhetschef Laboratoriemedicin, Landstinget Gävleborg, 070-341 36 07
Helen Krut, informationschef Roche Diagnostics Scandinavia AB, helen.krut@roche.com, 076-107 52 11
Nazli Sedighi, produktchef, Roche Diagnostics Scandinavia AB, nazli.sedighi@roche.com, 070-817 12 66

För mer information och pressbilder se även Roche Diagnostics pressrum på MyNewsdesk, http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/roche_diagnostics

Se inslag här på TV4 nyheterna i Gävle den 6 november om hur Laboratoriemedicin i Gävleborg arbetar med denna nya metod för bättre diagnostisering av akut hjärtinfarkt.

Referenser
1. ESC Guidelines for the management of acute coronaty syndromes in patients presenting without persistent ST-segment elevation, sid 13, tabellen om highly sensitive troponin: "Recommendations for diagnosis and risk stratification", http://www.escardio.org/guidelines-surveys/esc-guidelines/GuidelinesDocuments/Guidelines-NSTE-ACS-FT.pdf