Det råder betydande skillnader mellan hur likartade fall bedöms i de tre migrationsdomstolarna i Sverige. Det finns även märkbara skillnader i bedömningarna av likartade fall inom respektive domstol. Enligt en ny rapport från Svenska Röda Korset och Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt, drabbas asylsökande av en i värsta fall godtycklig rättsprocess där lika fall bedöms olika.

Röda Korsets och Raoul Wallenberginstitutets rapport ”Vad krävs för att få skydd? – En studie av gränsdragningsproblem mellan olika grunder för uppehållstillstånd” visar att bedömningarna för att bevilja uppehållstillstånd med anledning av skyddsbehov varierar stort vid de tre migrationsdomstolarna i Stockholm, Göteborg och Malmö.  Rapporten redovisar, med utgångspunkt i närmare 470 avgöranden under perioden november 2010 till februari 2011, en varierande tillämpning av utlänningslagen.

– Domstolarna tycks skapa egen intern praxis i asylärenden. Det är inte bra utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv att det råder så stora skillnader i bedömningarna. Tillämpningen måste vara enhetlig, samtidigt som varje enskilt ärende måste bedömas individuellt med beaktande av de särskilda omständigheter som råder i just det ärendet. Migrationsöverdomstolen, som är högsta instans i asylprocessen, måste också komma med betydligt fler prejudicerande domar för att en enhetlig rättstillämpning ska kunna uppnås, säger Alexandra Segenstedt, migrationsrådgivare i Röda Korset.

Grundläggande förutsättningar för ett rättssäkert asylsystem är att bedömningar görs enligt samma kriterier och att tillämpningen av lagen genomsyras av förutsägbarhet. Röda Korset anser att det behövs större kunskap om rådande förhållanden i ursprungsländerna samt mer tid och utrymme för analys för att de asylsökande ska få en mer rättssäker asylprocess.

– Rapporten visar att om det finns en väl underbyggd landinformation med bättre kunskap om exempelvis genusproblematik i ett visst land ger det en mer korrekt dom. Det behövs alltså djupare kunskap om de enskilda länderna, men även mer kännedom om och tillämpning av internationell rätt, säger Rebecca Stern, forskare vid Raoul Wallenberginstitutet.

Med bakgrund av rapporten krävs bland annat att ständigt uppdaterad och relevant landinformation finns tillgänglig samt analys av densamma. Domstolarna måste även ha tillräckliga resurser för att kunna tillgodogöra sig kontinuerlig fortbildning samt fördjupa kunskapen kring ursprungsländerna i de fall parterna ej tillfört tillräcklig information i de specifika ärendena. Dessutom bör kunskapsnivån i internationell rätt höjas samt att beslut och avgöranden från både nationella såväl som internationella forum ges större utrymme. Utlänningslagen och dess tillämpning måste  kännetecknas av att den enskildes rättigheter alltid ska stå i centrum.

Rapporten presenteras vid ett seminarium i Stockholm onsdagen den 21 september och i Lund torsdagen den 29 september. Se bifogad pressinbjudan.


För ytterligare information kontakta:
Karin Tengby, pressekreterare Röda Korset
Telefon: 08-452 4801