Roks ordförande om Carin Götblads utredning: Varför uppfinna hjulet på nytt?

Idag presenterade regeringens nationella samordnare Carin Götblad sitt betänkande "Våld i nära relationer- en folkhälsofråga". Roks är kritisk till flera av förslagen. Inte minst att tillståndspröva skyddade boende. Det riskerar att krossa hela kvinnojoursrörelsen, säger Roks ordförande Karin Svensson.

Regeringens utredare Carin Götblad föreslår att begreppet ”skyddat boende” ska tillståndsprövas. Ett begrepp som för de flesta är starkt förknippat med kvinnojourens verksamhet. 71 procent av de skyddade boenden för kvinnor som utsätts för mäns våld drivs av ideella kvinnojourer.

– Vi är givetvis för säkra boenden, men det går inte att lägga regelverk som är avsedda för myndigheter på ideell verksamhet. Om det är nödvändigt att tillståndspröva boende för kvinnor som utsätts för mäns våld: gör det i kommunal verksamhet och hitta ett eget namn. Ta inte kvinnojoursrörelsens "skyddat boende" som kvinnojourerna drivit i mer än 30 år, helt ideellt och utan vinstintresse, säger Karin Svensson, som är oroad över Carin Götblads skrivning att "Även om kvinnor särskilt pekas ut som brottsoffer, bör lagregleringen vara könsneutral och omfatta alla våldsutsatta" på sidan 87.

– Vi ser hur det gått i Norge, där kvinnojourerna nu måste ta emot män i sina skyddade boende. Det är en utveckling vi inte vill se här, understryker Karin Svensson.

Roks jourer ser varje stödsökande som en medsyster. Tillsammans arbetar jourkvinnorna för att ta tillbaka hennes livsutrymme, som mannen genom kontroll och våld krympt. Detta sker både genom stödsamtal och konkreta åtgärder, som hjälp med sekretessmarkering.

– Vi tar ett helhetsansvar för stödet. Det skyddade boendet är en viktig del. När regeringens utredare lägger förslaget att tillståndspröva skyddat boende ser jag som ordförande för Sveriges enda riksorganisation som enbart arbetar med kvinno- och tjejjourer stora risker. Den främsta faran är kravet på "bemanning vid olika tidpunkter på dygnet". Väldigt få kvinnojourer kan ha dygnetruntpersonal och vad händer med en kvinnojours skyddade boende då? Ska de byta namn? Ska de förlora rätten att ha ett boende? Skulle jouren mista boendet är hela kvinnojoursverksamheten i fara: För vem kan arbeta med kvinnor och barn, som är utsatta för mäns våld om kvinnan och barnen inte är skyddade och trygga?, säger Karin Svensson, som ifrågasätter kravet på dygnet-runt-bemanning.

– Roks ser inte den stödsökande kvinnan som sjuk på något sätt. Hon behöver inte dygnet-runt-tillsyn. Hon har lämnat våldet. Nu behöver hon trygghet. Ingen kommer att vinna på förslaget. Inga andra än de som vill pressa de ideella kvinnojourerna att bedriva myndighetsutövning. De största förlorarna är kvinnorna som utsätts för mäns våld. Var ska de ta vägen om förslaget går igenom? säger Karin Svensson, som även är kritisk till att utredningen så starkt betonar alkoholmissbruk och psykisk sjukdom/besvär som orsaker till mäns våld mot kvinnor.

– Det är inte den verklighet vi möter på kvinnojourerna. Tvärtom är förövarna oftast välfungerande män utan missbruksproblem.

Roks är också frågande inför den nationella telefonlinje för personer som vill ha hjälp att hantera sin aggressivitet, vilken Carin Götblad föreslår ska införas.

– Män som slår kvinnor är oftast utstuderade och har full kontroll över sig själv. De grips inte av aggressioner och slår sina vänner eller andra människor, utan endast sin partner. Och de gör det planerat, säger Karin Svensson.

Carin Götblad föreslår också att det ska införas särskilda lotsar för de kvinnor och barn, som utsätts för mäns våld.

– Frågan är vad barnlotsens roll blir? Ska lotsen granska socialsekreterares utredningar i vårdnadstvister så att den blir bra för barnet? För det är insatser som verkligen behövs. Lotsen för kvinnor finns redan: jourkvinnor. Varför uppfinna hjulet på nytt? Vi stöttar redan kvinnor som vänder sig till oss genom hela processen. Vore det inte bättre att ge de underfinansierade kvinno- och tjejjourerna resurser att fortsätta vårt arbete, än att uppfinna en helt ny grupp lotsar?

Roks välkomnar utredningens förslag att höja frihet från våld i nära relation till ett nationellt folkhälsomål.

– Det ger frågan en ny dignitet och alla i samhället som arbetar med detta ett större ansvar. Även om vi är bekymrade över det könsneutrala och förövarlösa språket i "frihet från våld i nära relationer". Vi är även positiva till de skärpta straffen för överträdelse av kontaktförbud, säger Karin Svensson.

För fler synpunkter på utredningen från Roks läs här