Östersund till Sveg

Ytterligare en lång och får jag säga hård dag är nästan till ända. Jag sitter i köket på brandstationen i Sveg och känner mig rätt hemma även om jag aldrig har varit här tidigare. Det är så med brandstationer har det visat sig. Dom har ett kök, ett gym, en bastu och omklädningsrum, en bar så klart, röda stora bilar och trevlig personal så det är lätt att känna sig hemma. Vi har fyllt på med energi i form av pasta carbonara och stora mängder Cola och vissa av oss sover redan som barn efter ett besök på Liseberg.

Cyklingen, ja hur va den egentligen idag. Jag har lite svårt att särskilja dagarna vid det här laget men jag minns att det regnade och var dimmigt de första typ 6 milen av dagen. Vissa svårigheter i orienteringen förekom, inte för att det var krångligt utan mera av ovana. De tidigare dagarna har vi i stort sett haft två val. Höger eller vänster ut från vårt natthärbärge, var av det ena har varit klart fel. I Myrviken blev vi bjudna på kaffe och under tiden det inmundigades så han himlarna höjas och solen tittade fram. I Åsarna stannade vi för lunch som Åsarnas Ski Centre bjöd på och där sprang vi in i självaste kungen av istappeskägg. Mr Wassberg gjorde oss äran att vara med på bild samt ge oss lite väginfo om kommande mil mot Vemdalen. Han överdrev inte på något sätt när han blygsamt nämnde att det va ”lite” uppför innan Klövsjö och sen ”lite” till innan Skalet.

De där backarna som Mr Wassberg refererade till har han förmodligen stakat sig uppför både framlänges och baklänges på sina rullskidor på den tiden det begav sig och må va hänt va dom inte så branta och långa då, men helvete vilka backar det är nu. Vi toppade ut på över 800 meter enligt våra klockor innan det vände neråt igen. Tyvärr så var det motvind i utförslöpan mot Klövsjö så vårt rekord försök gick i stöpet. Tur som vi har så kom det då snart en ny backe som lede upp till skalet och följaktligen även en utför. För er som inte har varit i Vemdalen så kan jag meddela att backen från fjällhotellet är duktigt brant inledningsvis innan den svänger och planar ut något. På toppen så drog vi upp en vansinnig spurt som fick syran i benen att spruta ur knäna och tramporna att snurra fortare är skärbladen på en stavmixer. Jag lyckades nå upp till 76,5 kilometer i timmen innan Julia kommer farande som skjuten ur en kanon från tätt, tätt bakom mig och skrattande som en galen toppar ut farten på strax under 80 knyck. Kul med backar, både uppför och nerför kan man väl sammanfatta det med.

Milen i dag var långa och många och stoppen lika så. Farten hölls på en rimlig nivå men totaltiden var över vad som är önskvärt. Nån punka, lite strul med utrustning, mycket backar, odisciplinerade stopp som tenderade att bli längre än planerat är delar av orsakerna. En annan orsak är helt klart att de 1150 klicken som vi har cyklat sen i lördags har satt sina spår i vår hunger att komma upp i sadel igen. Lite sår i rumpor och smärta i knän och leder underlättar naturligtvis inte det hela. Jag har sagt det innan och jag kommer förmodligen att säga det till leda men fy faan vilka goa, glada, bänghårda och omtänksamma människor som är med här, stor respekt till er alla. Tack till Mange och Modde och Calle som var med och drog oss framåt idag.

Morgondagen ligger några timmars sömn bort och ska ta oss via väg 45 till Falun. Lite längre än idag men det kan omöjligen vara mer backar, eller??? Klockan ringer 0600 sen får vi snart veta hur det är med den saken.

God natt.

http://rosalandet.se/ostersund-till-sveg