Stämningen i ekonomin är positiv men mera avvaktande än tidigare

I den finländska ekonomin har det första halvåret 2018 gått enligt förväntningarna – stämningen är fortfarande positiv. Det börjar ändå finnas små tecken på att den kraftigaste ekonomiska optimismen börjar falna, fastän sysselsättningen har förbättrats klart bättre än väntat och lönesumman växer kraftigare än på tio år. I världsekonomin hänger osäkerheten samman med hur bra konjunkturuppgången tål åtstramningen i penningpolitiken och effekterna av spänningarna i handelspolitiken.

Vi håller vår BNP-prognos för åren 2018-2019 tillsvidare oförändrad. De negativa riskerna i konjunkturutsikterna håller ändå på att växa.

Totalproduktionen har utvecklats som väntat, den snabba ökningen av sysselsättningen största överraskningen

I den finländska ekonomin har det första halvåret 2018 i stort sett gått enligt våra tidigare förväntningar. Exporten drar inte längre lika bra och också i investeringarna är framtidens tillväxtutsikter på väg neråt. Däremot stöder den inhemska konsumtionsefterfrågan den ekonomiska tillväxten starkare i år än i fjol.

Vi håller vår BNP-prognos för åren 2018–2019 oförändrad: År 2018 växer ekonomin med 2,8 % och år 2019 med 2,0 %. För år 2018 har vi en aning justerat tillväxttakten för investeringar neråt, men det inverkar ännu inte på den totala prognosen. Att exportutsikterna försvagas har vi beaktat redan i våra tidigare prognoser.

Sysselsättningsökningen har fortsatt att vara klart starkare än förutspått, varför vi förväntar oss att arbetslöshetsgraden åren 2018–2019 minskar snabbare än vår tidigare prognos. Sysselsättningen har under sommaren utvecklats rentav förbluffande väl och det är troligt att ökningstrenden jämnar ut sig under hösten. Trots det kan man säga att den betydande förbättringen av sysselsättningen är verklig och att det är sannolikt att regeringens sysselsättningsmål nås.

Förväntningarna på ekonomin har blivit måttligare

Fastän vi ännu inte har ändrat vår grundprognos för ekonomin har osäkerheten klart ökat. Tecken på att den starkaste ekonomiska optimismen håller på att svalna kan redan skönjas. Fastän konsumenternas och företagens förtroende för ekonomin fortfarande är stabilt i mätningar verkar stämningen också på hemmamarknaden vara mera avvaktande än tidigare: bostadshandeln går, men inte lika starkt som väntat. Också detaljhandeln växer men även där kan takten redan vara på väg att bli långsammare.

Den avvaktande stämningen är såtillvida överraskande att sysselsättningen har fortsatt att förbättras klart bättre än väntat och lönesumman växer snabbare än på tio år. Det verkar som om de inhemska aktörerna identifierar konjunkturriskerna i världsekonomin och förstår deras möjliga inverkan på Finland. Hushållen kanske också redan förbereder sig på att räntenivån höjs och därför använder sina tilläggsinkomster också till att spara och vi får inte se några egentliga konsumtionsfester. De förväntningar som ställts på att konsumtionsefterfrågan ska öka kan visa sig vara för stora.

De största konjunkturriskerna kommer utifrån

Som helhet hänger den största osäkerheten i världsekonomin samman med hur väl konjunkturuppgången tål effekterna av åtstramningen i penningpolitiken. I USA torde styrräntorna nästa år höjas till hela 3,25–3,50 procent vilket kan vara en nivå som begränsar tillväxten också för landet självt. Den amerikanska centralbankens räntehöjningar och minskningen i balansräkningen stramar åt finansieringsbetingelserna också globalt. Den turkiska valutakrisen visar hur snabbt ett land som är beroende av utländsk finansiering kan råka i stora svårigheter. Fastän Turkiet och Argentina är ett kapitel för sig finns det ändå också flera länder som är sårbara och det är allt skäl att noggrant följa eventuella ”smittoeffekter”. Det är bra att notera att till exempel Brasiliens och Sydafrikas valutor redan har försvagats över 20 procent sedan toppnivån i början av året.

För Finland är den mesta akuta risken ändå hur kraftigt världshandeln mattas av till följd av de handelspolitiska spänningarna. Fastän ett handelskrig primärt är på gång mellan USA och Kina kan effekten av tvisten mellan de två jättarna vara väl så betydande för Europa och Finland.