Förorenad mark är ett växande problem för samhället och i dag finns det över 80 000 förorenade områden i landet. Ofta finns det flera giftiga ämnen på samma plats.

Forskarna Zandra Arwidsson och Kristin Elgh-Dalgren vid Örebro universitet har förbättrat metoderna att sanera jord både från organiska föroreningar och giftiga metaller. Forskningen har skett i nära samarbete med miljöföretaget SAKAB i Kumla, som bland annat arbetar med just marksanering.

- Det går att sanera mark som är förorenad med flera olika ämnen, med det krävs att man har god kunskap om jorden, säger Kristin Elgh-Dalgren, som liksom Zandra Arwidsson nyligen har presenterat sina resultat i en doktorsavhandling i miljövetenskap.

Zandra Arwidssons och Kristin Elgh-Dalgrens studier är exempel på verksamhetsnära forskning, och flera av deras resultat har redan fått användning i praktiken.

- Marksanering kostar innebär i dag en stor kostnad för samhället, och därför finns det behov av nya, billigare och mer effektiva metoder, säger  Zandra Arwidsson

Hon har undersökt hur man kan förbättra saneringen av jord som innehåller tungmetaller, medan Kristin Elgh-Dalgren har fokuserat på jordar som innehåller flera olika föroreningar samtidigt.

Fixera i marken eller tvätta bor

När det gäller metallsanering finns det två huvudalternativ. Antingen fixerar man metallen i jorden i en svårlöslig form, eller så gör man den vattenlöslig så att den kan tvättas bort. Men eftersom metaller reagerar på olika sätt är det nödvändigt att ha kunskap om deras egenskaper, för att kunna välja rätt strategi.

- När det är god tillgång på syre till exempel dominerar den giftigaste formen av krom, medan halvmetallen arsenik reagerar tvärtom och blir giftigast under syrefattiga förhållanden, berättar Zandra Arwidsson. Även organiska föroreningar kan tvättas bort, men det är också möjligt att tillsätta mikroorganismer som bryter ner dem till koldioxid och vatten.

Finns inga genvägar

- Men om man ska använda biologisk sanering måste man känna till alla föroreningarna i jorden, eftersom den också kan påverka metaller och leda till oönskade effekter, säger Kristin Elgh-Dalgren.

- Det finns inga genvägar. Man måste titta på varje enskild plats och kanske göra laboratorietester. Annars kan vi skapa större problem än i dag. Därför är det viktigt att göra toxicitetstester, som visar hur giftig jorden är, även efter sanering. För Örebroforskningen har visat att även om den totala mängden giftiga ämnen minskar genom saneringen, kan giftigheten öka genom att vissa ämnen som tidigare varit hårt bundna i marken blivit mer lättillgängliga för levande organismer.

Företagsnära forskning

De två projekten är exempel på framgångsrik företagsnära forskning. Zandra Arwidsson som är anställd på miljöföretaget SAKAB i Kumla har varit industridoktorand, medan Kristin Elgh-Dalgren varit anställd vid Örebro universitet, men gjort den mesta av sin forskning på SAKAB. Och vd:n Göran Eriksson är nöjd med resultatet:

- Från SAKABs horisont utgör effektiv jordbehandlingsteknik ett strategiskt utvecklingsområde. Vi har tillsammans med Örebro Universitet drivit projekt som syftar till att laka ut och därefter anrika metaller som ska fasas ut och samtidigt isolera och oskadliggöra toxiska organiska föroreningar som till exempel PAH:er.

- Zandra Arwidsson har fokuserat på lakningsprocesserna och Kristin Elgh-Dalgren har studerat hur lakprocesser kan nyttjas tillsammans med biologiska metoder för att rena blandförorenad jord. Den kunskap som Zandra och Kristin byggt upp har även ett stort värde inom industriellt avfall som innehåller metaller och oljor som går att återvinna, säger SAKABs vd Göran Eriksson.

För mer information kontakta:

Zandra Arwidsson: 070-287 23 00
Kristin Elgh-Dalgren: 073-638 03 90