​Buorre Sámi álbmotbeaivi / Välgångsönskningar på Samiska nationaldagen

I början av 1910-talet hade orosmolnen lägrat sig över Europa och Sápmi. Världskriget bröt ut den 28 juni 1914 och varade till den 11 november 1918. I Finland rasar inbördeskriget och i Ryssland störtas tsar-väldet i ferbuari-revolutionen 1917. Under 1916 råder tygbrist i Sverige och under året ställer stearinljus-fabrikerna in sin produktion. 1917 beslagtas och ransoneras all mjölsäd, allt bröd och allt mjöl.Det fanns således mycket att oroa sig för, och säkert mycket som gjorde den grå vardagen ännu svårare även för det samiska folket. Och så även för organisatörerna av det första gränsöverskridande landsmötet, bland andra pionjären och aktivisten Elsa Laula samt förkämpen Daniel Mortenson.

Trots turbulensen ute i Europa, så valde man att fokusera på rättskampen och 1917 hölls det första gränsöverskridande landsmötet i Trondheim. Året efter hölls det andra i Staare- Östersund. Detta var troligen för att försöka stoppa det som man anade var på väg. Men försöken misslyckades i den delen. Efter att ha beslutat om allmän och lika rösträtt för svenska kvinnor så fastställer Sverige överenskommelsen om 1919 års renbeteskonvention med Norges regering.

Därmed kunde den svenska demokratin tillämpa dislokationer av renskötande familjer och några år senare tvångsslakt av mer än 7000 renar. Konsekvenserna för den samiska nationen blev förödande. Dessa drabbade alla samer, män, kvinnor, renägande och icke renägande samer och över hela Sápmi på svensk sida. Tilltron till demokratin som den tillämpades fick en knäck som inte återställts till dags dato

11 år efter det första landsmötet instiftas 1928 års renbeteslag av lagstiftaren utan hänsyn tagen till bland annat samiska kvinnors betydelse i vidmakthållandet av den samiska kulturen och överförandet av densamma till sina barn.

Vad alla kolonisatörer vet är att det som är det mest effektiva man kan göra för att minska en urfolkskulturs möjligheter att fortleva, är genom att förhindra- förminska -osynliggöra urfolkskvinnorna lagliga rätt att överföra sin kultur till barn och barn-barn.Därför innebar 1928 år lag bland annat följande: -Om en kvinna med renskötselrätt gifte sig med en man som saknade den rätten förlorade hon sin egen rätt.

1971 års rennäringslag (RNL 1971:437) har i stort fortsatt med tillämpningen att husbonden är normen och med att osynliggöra kvinnornas betydelse för den samiska kulturen även vid överförandet av traditionell kunskap till kommande generationer.Christina Allard som i sin doktorsavhandling fokuserat på samiska rättigheter och markanvändning konstaterar själv: ”I Sverige finns det ingen allmän rättsprincip som kan skydda den samiska rätten. Vi har ett kolonialt system där rättssystemet är tyst.”

1993 bildades Sametinget och för första gången erhöll vi samer rösträtt i ett eget parlament. Idag har 8322 enskilda samer var för sig och ev egen fri vilja valt att anmäla sig till röstlängden. Sametinget är i dag ett demokratisk folkvalt organ som ligger till grund för de samiska värderingarna samt garanterar dessa, och ger alla samer en möjlighet att delta på jämlika och jämställda villkor vid val till Sametinget.Idag kan vi som folk informera Länsstyrelserna att Lappfogdeväldet har upphört och att vi som folk kan inse vårt eget bästa samt vår talan föra och rätt bevaka. Länstyrelsernas tjänstemän behöver inte längre göra detta åt oss.

Detta till trots så har det idag församlats samer runt om i Sápmi (bland annat Lujávri, Ohcejohka, Kárášjohka, Jåhkåmåhkke) för att manifestera den fredliga kampen för den samiska nationen och vår kulturs överlevnad. Även på andra orter runt om i Sverige & Europa manifesteras dagen till ära. Aldrig förr har vi samer haft bättre möjligheter att själva bestämma över vår framtid än nu.

I dag kan vi glädjas åt att en ny vår snart nalkas, samtidigt som vi minns våra föregångare med anledning av dagen.

Vi bekräftar vår relation till moder jord samt vår skyldighet till kommande generationer att upprätthålla fred, jämställdhet och rättvisa.

Buorre Sámi álbmotbeaivi/

Välgångsönskningar på Samiska nationaldagen

/Stefan Mikaelsson, - Sámedikke åvddåulmusj/ Sametingets ordförande

Den samiska nationaldagen eller Samefolkets dag firas i Jokkmokk under marknaden. På fredag kl. 13 vid snöscenen och kl. 19 på Östra skolan i närvaro av Sametingets ordförande och sameminister Alice Bah Kuhnke.