Lägesrapport från Samiskt språkcentrum föreslår språklyft och nationella mål

Samiskt språkcentrum överlämnar idag den sjätte lägesrapporten över de samiska språken till regeringen. Även i år är det utbildningssituationen som är i fokus. Samiska barn får så dålig modersmålsundervisning att Sverige bryter mot internationella konventioner, säger Josefina Lundgren Skerk, ordförande Sametingets språknämnd.

Samiskt språkcentrum har sedan minoritetsreformen 2010 arbetat med samisk språkrevitalisering. Det går frustrerande sakta. Det är länge kvar innan de samiska språken har så hög status att man kan använda dem i de flesta situationer både muntligt och skriftligt. Det är mycket troligt att språkbytesprocessen från samiska till svenska ännu inte har avbrutits, möjligen har den förstärkts på vissa områden. Därför anser språkcentrum att det nu finns behov av ett nationellt måldokument där det tydligt framgår vad Sverige vill med de samiska språken.

- Vi har i uppdrag att revitalisera de samiska språken. Men för att jobba framgångsrikt behövs ett nationellt måldokument med uttalad målsättning för de samiska språken, anser Ingegerd Vannar och Sylvia Sparrock som är arbetsledare vid Samiskt språkcentrum.

Samisk utbildning måste förändras eftersom det är så viktigt för att genera nya talare. Många samiska barn får fortfarande samisk förskoleverksamhet i ytterst återhållsam omfattning och med en vag ambition trots det utrymme som lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ger.

- Regeringens bakåtsträvande utbildningspolitik riskerar att utrota de samiska språken. Eftersom utbildningsminister Gustav Fridolin själv erkänt att Sverige bryter mot internationella konventioner förväntar vi oss snabba åtgärder, fortsätter Josefina Lundgren Skerk, ordförande Sametingets språknämnd.

- Sametinget kräver att utbildningsministern vidtar åtgärder inom denna mandatperiod för att säkra lärartillgången, tillräcklig undervisningstid och nya läromedel så att samiskan får en chans att överleva och återigen bli ett levande språk i samhället, säger Josefina Lundgren Skerk.

Mitt i mörkret finns ändå flera goda exempel i rapporten på det arbete som görs för att främja de samiska språken. Bland samiska ungdomar finns en positiv attityd och det är också den grupp som ansvarfullt kämpar inom olika samhällssektorer för att värna och synliggöra det samiska.

Sametinget föreslår i årets rapport till regeringen:

att Sametinget snarast får i uppdrag att tillsammans med regeringen påbörja arbetet för nationella mål för de samiska språken.

att 17 § i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ändras till att ”en väsentlig del” av förskoleverksamheten bedrivs på samiska, från “hela eller delar av”.

att ett samiskt språklyft snarast initieras, vars första syfte är att tillhandahålla ett ekonomiskt stöd som studerande i samiska på gymnasie- och högskolenivå kan söka.

För mer information:

Ingegerd Vannar, arbetsledare på Samiskt språkcentrum, tel 0980 – 780 29, 070 298 16 61

Josefina Lundgren Skerk, Sametingets språknämnds ordförande, tel 070-582 21 21

Bakgrund:

Språklagen (SFS 2009:600) trädde i kraft 1 juli 2009 och Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft januari 2010. I samband med detta reformerades minoritetspolitiken och Sametinget fick också i uppdrag att initiera och driva Samiskt språkcentrum i Tärnaby och Östersund. Språkcentrum ska tillgodose samers – både ungas och äldres – behov att återta sitt eget språk.

Sametinget ska, enligt regleringsbrevet, bidra till det samiska språkets användning och ställning i samhället, framförallt i de traditionellt samiska områdena. Språkcentrums arbete ska utgå från samernas behov av revitaliseringsinsatser.

Syftet med Samiskt språkcentrum är:

• Att vara en kunskapskälla om språklig revitalisering
• Att utveckla metoder för alla att som vill kan lära sig tala sitt modersmål
• Att inspirera till samiskt initiativtagande

Det är Sametingets språknämnd som är ansvarig för Sametingets språkarbete och som fastställer politiska prioriteringar.

Sametinget och Länsstyrelsen har i uppdrag att följa upp hur lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) tillämpas av kommuner och förvaltningsmyndigheter. Länsstyrelsen och Sametinget ska återrapportera uppdragen i en gemensam rapport och Sametinget ska också lämna en lägesrapport om situationen för de samiska språken. Sametinget har genom Samiskt språkcentrum utarbetat lägesrapporten som beskriver situationen för de samiska språken i Sverige.