Lägesrapport om samiska: Engagemang och vilja finns, men bristerna i samhället är uppenbara

Samiskt språkcentrums årliga lägesrapport över de samiska språken i Sverige är nu klar. I rapporten framkommer att samiskt revitaliseringsarbetet i hög grad bygger på stort engagemang och stark vilja hos den samiska befolkningen att återta språken. Brister i utbildningsmöjligheter och bristen på samiska program i TV och radio är två exempel på omvärldsfaktorer som sätter käppar i hjulen för en positiv språkutveckling.

Media och litteratur

Det sänds endast några få program för barn i radio och TV på de samiska språken och det mesta är på nordsamiska. De övriga språken/varieteterna är nästan osynliga i rutan. Utbildningsradion (UR) är en viktig producent av barnprogram på samiska, men Samiskt språkcentrum vill se ett ökat utbud på alla samiska språk även i andra mediekanaler. Det framställs idag väldigt få skönlitterära texter, ordböcker och läromedel på svensk sida av Sápmi.

-  Språket bärs mellan människorna i vardagen och det krävs att samiskan också tar plats i media, menar Ingegerd Vannar, språkkonsulent och arbetsledare på Samiskt Språkcentrum.

Utbildningssystemet

Det finns en frustration i det samiska samhället över att utbildningssystemet inte utvecklats i samklang med den minoritetspolitiska reformen. Alltför många exempel finns på att elever inte får den undervisning de har rätt till. Brist på samiska pedagoger och läromedel, samt motsägelsefulla lagar, försvårar situationen. För att få fram fler funktionellt tvåspråkiga barn behövs en reform av skolsystemet.

-  Ungdomarna visar en stolthet över sitt samiska arv och uttrycker en stark önskan om att språket ska leva vidare till nästa generation, påpekar Ingegerd Vannar.

Bland dagens föräldrageneration finns det föräldrar som själva inte har tillräckliga språkkunskaper för att tala samiska med sina barn. Därigenom blir barnens möjligheter att bli samiskspråkiga begränsade. Förskolan och skolans roll blir i sådana fall ännu viktigare för det samiska språkets bevarande och utveckling.

-  Sametingets förhoppning är att utbildningen från förskola till universitet blir det kraftfulla revitaliseringsverktyg som behövs för en fortsatt samisk språkutveckling. Målet är att samiskan ska bli ett välmående språk som alla samer talar, avslutar Kristina Nordling, ordförande i Sametingets språknämnd (högupplöst bild finns att ladda ner).

För mer information:

Ingegerd Vannar, Språkkonsulent och arbetsledare på Samiskt språkcentrum, Tel. 0980-780 29

Inga-Marja Steinfjell, Arbetsledare Samiskt språkcentrum, Tel. 063-15 08 55

Kristina Nordling, ordförande i Språknämnden, Tel. 073-364 42 23

Bakgrund

Språklagen (2009:600) trädde i kraft 1 juli 2009 och Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft januari 2010. I samband med detta reformerades minoritetspolitiken och Sametinget fick också i uppdrag att initiera och driva Samiskt språkcentrum i Tärnaby och Östersund. Språkcentrum ska tillgodose samers – både ungas och äldres – behov att återta sitt eget språk.

Syftet med Samiskt språkcentrum är:

·  Att vara en kunskapskälla om språklig revitalisering

·  Att utveckla metoder för alla att som vill kan lära sig tala sitt modersmål

·  Att inspirera till samiskt initiativtagande

Det är Sametingets nyupprättade språknämnd som är ansvarig för Sametingets språkarbete och som fastställer politiska prioriteringar.