Pressmeddelande -
Sverige kan göra mer för att underlätta och förbättra den samiska språkundervisningen
Starka utbildningsmodeller med fullständigt språkbad har överlägsen effekt och har visat sig framgångsrika för andra hotade urfolksspråk i världen. De starka modellerna är inte genomförbara i Sverige eftersom skolförordningen (2011:185 kap 9 §§ 12, 13) inte tillåter dessa för samiskan.
- Det finns en frustration över att utbildningssystemet inte utvecklats parallellt med den minoritetspolitiska reformen, säger Josefina Lundgren Skerk, ordförande i Sametingets språknämnd. Samerna är ett urfolk med egna språk som det finns behov av att utveckla inom både förskola och skola.
Inom det samiska samhället finns engagemang och intresse inte minst från samiska föräldrar att revitalisera, stärka, de samiska språken inom förskola och skola. Enbart på förskolenivå är det lagligt att bedriva verksamheten helt på samiska. I praktiken finns bara några få förskolor där detta sker. Samiska barns och elevers undervisning varierar både i kvalitet, i tid och innehåll från kommun till kommun. Detta begränsar starkt möjligheterna att uppnå minoritetsreformens intention att revitalisera samiskan. Språket är betydelsefullt för att förstå sin egen kultur och bakgrund samt stärka sin egen identitet och tillhörighet
- Samiskspråkig förskola med bemanning av samisktalande pedagogerhar avgörande betydelse för främjande, utveckling och bevarande av samiskan, förklarar Ingegerd Vannar, arbetsledare på Samiskt språkcentrum.
Sametinget har enligt Sametingslagen (1992:1433)som uppgift att leda det samiska språkarbetet. Att främja utvecklingen av de samiska språken och samisk utbildning är grundläggande inom det arbetet.
De samiska utbildningsalternativen behöver utökas på alla nivåer. Kraven från samiskt håll är tydliga:
- Det är nödvändigt att starka undervisningsmetoder för flerspråkighet blir lagliga i Sverige. Tolkningen av lagtexten bör förtydligas, och lagtextens skrivning som omfattar samisk förskola inom förvaltningskommunerna bör skärpas, framhåller Josefina Skerk.
I Unescos rapport från 2003 “Language Vitality and Endangerment” talas om hur mänskligheten för varje förlorat språk går miste om svar på grundläggande framtida frågor. Sametinget skulle önska att Unescos tankar och synsätt inspirerar myndigheter att känna större engagemang och större ansvar för de samiska språkens revitalisering i Sverige. Därför håller Sametinget, genom språknämnden och Samiskt språkcentrum, ett seminarium den 18 juni för riksdagsledamöter.
För
mer information:
Ingegerd
Vannar
Arbetsledare
Samiskt Språkcentrum
070
– 298 16 61
ingegerd.vannar@sametinget.se
Josefina Lundgren
Skerk
Ordförande
Sametingets språknämnd
070
– 582 21 21
josefina.skerk@gmail.com
Relaterade länkar
Ämnen
- Politik
Kategorier
- utbildning
- samer
- barn och ungdom
- minoritetsspråk
Regioner
- Östersund
Sametinget är både ett folkvalt organ med 31 ledamöter och en statlig myndighet under Landsbygdsdepartementet. Det övergripande uppdraget är att verka för en levande samisk kultur. Sametingets kansli finns i Kiruna med lokalkontor i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund.
Samiskt språkcentrum är en del av Sametingets avdelning för språk-, kultur- och Samiskt Informationscentrum. Samiskt språkcentrum finns till för alla som vill stärka samiskans position i samhället och är lokaliserat till Dearna/Tärnaby och Staare/Östersund.
Språkcentrum ska tillgodose alla samers – både ungas och äldres – behov av att återta sitt eget språk. Med samiska avses samtliga varieteter av språket inom den svenska delen av Sápmi.
Språkcentrum ska:
- Aktivt främja och stimulera ökad användning av samiska i samhället
- Bistå med sakkunskap
- Utveckla metoder för att stärka enskildas förutsättningar att bruka och återta de samiska språken
- Sprida kunskap om revitalisering
Insatser
som riktar sig till barn och ungdomar ska prioriteras särskilt.
