Fokus på näringsliv och arbetsmarknad: Offentliga välfärdssubventioner för 54 000 kronor per svensk

Varje svensk fick i genomsnitt 54 000 kr i offentliga välfärdssubventioner år 2009, enligt den studie som genomförts. Totalt fördelades 522 miljarder i offentliga välfärdssubventioner. SCB har försökt analysera hur hushållens disponibla inkomst skulle förändras om dessa medel inkluderades. Vilka blir ”vinnare och förlorare” vid en sådan uträkning?

Den disponibla inkomsten har traditionellt varit det mått som används för att mäta hushållens ekonomiska standard. Från flera håll har kritik framförts att detta mått är begränsat och inte ger en rättvisande bild.

SCB har studerat vad som händer om man inkluderar det som hushållen får i form av välfärdstjänster, såsom hälso- och sjukvård och socialt skydd, i inkomsten. Då erhålls ett mer relevant mått för att studera bland annat fördelningen av hushållens ekonomiska välfärd.

Fredrik W. Andersson, en av författarna till artikeln ”Hur påverkar offentliga välfärdstjänster hushållens ekonomi?”, vilka grupper i samhället gynnas av en sådan uträkning?

I ett internationellt perspektiv är Sveriges offentliga sektors konsumtion mycket hög. En stor del av den offentliga konsumtionen riktar sig direkt till hushållen och när hänsyn tas till dessa välfärdstjänster så är det framförallt för barnfamiljer och personer över 65 år som inkomsten stiger.

Hur utjämnas inkomstfördelningen rent allmänt?
Den disponibla inkomsten är 3,5 gånger större för den 90:e percentilen av hushållen jämfört med den 10:e. När vi inkluderar den offentliga sektorns välfärdstjänster, det vill säga välfärdsubventioner, reduceras skillnaden till 2,2 gånger. Den ekonomiska välfärden blir således mer jämnt fördelad och mätt som Gini-koefficienten reduceras skillnaden från 0,318 till 0,299. Om vi däremot studerar endast 20-64 åringar ser vi att Gini-koefficienten reduceras från 0,303 till 0,266.

Vad är svårigheterna med att göra denna typ av uträkning? Vilka fallgropar finns det?
Det finns en kritik mot den här typen av beräkningar som bland annat inriktar sig på att ingen hänsyn tas till att de personer som tillskrivs stora belopp inom hälso- och sjukvårdsområdet också efterfrågar dessa insatser. Det innebär att när vi mäter individers/hushålls ekonomiska välfärd i monetära begrepp har sjuka personer, allt annat lika, en högre ekonomisk välfärd på grund av sjukdomen.

Övrig artikel i publikationen: Hur påverkar nettopendlingen företagens sysselsättning och etablering? (Fredrik W. Andersson, Jan Andersson och Susanne Gullberg Brännström)

Publikation
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten 2011

Producent
Avdelningen för nationalräkenskaper, Ekonomisk analys
701 89 Örebro
Fax 019-17 70 85

Förfrågningar
Andreas Lennmalm
Tfn 08-506 940 54
E-post andreas.lennmalm@scb.se