Nationalräkenskaper, fjärde kvartalet 2011: BNP ökade 1,1 procent

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 1,1 procent fjärde kvartalet 2011 jämförd med motsvarande kvartal 2010. Fasta bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar bidrog mest till BNP-tillväxten. Säsongrensad och jämförd med tredje kvartalet 2011 minskade BNP med 1,1 procent.

Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden. Vid stora svängningar i konjunkturen bör säsongrensade uppgifter tolkas med försiktighet.

Fjärde kvartalet 2011 innehöll lika många arbetsdagar som fjärde kvartalet 2010. BNP-utvecklingen har därför inte korrigerats för någon kalendereffekt detta kvartal.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 0,7 procent. De flesta delposter såsom livsmedel och fritid och underhållning visade en positiv utveckling. Detta motverkades bland annat av lägre uppvärmningskostnader för bostäder till följd av det milda vädret. Sammantaget bidrog hushållens konsumtionsutgifter med 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 0,8 procent. Samtliga delområden ökade sin konsumtion fjärde kvartalet, där landstingen stod för den största ökningen med 1,5 procent. Primärkommunerna steg med 0,8 procent och ökningen inom staten var 0,3 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,2 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Fasta bruttoinvesteringar ökade med 2,2 procent. Investeringar inom bygg- och anläggningsinvesteringar samt programvaror bidrog i hög grad till uppgången. Noterbart var att investeringar inom nybyggnation av småhus sjönk med 16 procent. I näringslivet steg investeringarna med 4,7 procent. Offentliga myndigheters investeringar minskade med 6,6 procent. Sammantaget bidrog fasta bruttoinvesteringar med 0,4 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Lagerinvesteringarna bidrog med 0,5 procentenheter till BNP-utvecklingen. Industriföretagen ökade sina lager av insats- och färdigvaror medan produkter i arbete minskade. Inom handeln minskade lagren både inom parti- och detaljhandeln. Inom motorhandeln skedde en lageruppbyggnad av nya bilar.

Exporten ökade med 0,6 procent och importen med 1,6 procent. Svensk exportutveckling påverkades av det osäkra internationella läget. Nettoexporten utvecklades negativt för första gången sedan andra kvartalet 2010 och drog ner BNP-utvecklingen med 0,4 procentenheter. Varuexporten växte med 0,7 procent medan export av tjänster ökade med 0,2 procent. Importen fördelad på varor och tjänster ökade med 1,3 respektive 2,4 procent.

Produktionen inom näringslivet ökade med 1,6 procent. De varuproducerande branscherna minskade med 1,0 procent och de tjänsteproducerande branscherna ökade med 3,0 procent. Inom varuproduktionen var utvecklingen fortsatt stark inom bygg- och anläggningsindustrin. Svagare gick det för datorer, elektronikvaror och optik. Inom tjänstebranscherna ökade produktionen bland annat inom telekommunikation samt arkitekter och tekniska konsulter. Offentliga myndigheters produktion ökade med 0,7 procent.

Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 1,5 procent och antalet arbetade timmar ökade med 1,2 procent. Medelarbetstiden i hela ekonomin fortsatte att sjunka och minskade med 0,3 procent. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 1,5 procent och inom offentliga myndigheter med 0,4 procent. Säsongrensad och jämförd med andra kvartalet 2011 ökade antalet arbetade timmar i ekonomin med 0,3 procent. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet ökade med 0,1 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol.

Hushållssektorns disponibla inkomster ökade med 3,0 procent i löpande priser det fjärde kvartalet 2011 jämfört med motsvarande kvartal 2010. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 2,4 procent. Hushållssektorns finansiella sparande ökade med 11 miljarder kronor och uppgick till 1,3 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparande i premie- och tjänstepensioner, uppgick till -3,6 procent.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till -41 miljarder kronor. Det är en minskning med 2,6 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2010. Statens finansiella sparande uppgick till -28 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande till 1,6 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande blev -15 miljarder kronor varav primärkommunernas -13 och landstingens -2,0 miljarder kronor.

Helåret 2011

BNP ökade med 3,9 procent jämfört med 2010. 

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,1 procent. Utgifter för transport och svenskars konsumtion utomlands bidrog starkast till uppgången för helåret.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 1,8 procent. Primärkommunernas utgifter ökade med 1,4 procent, landstingens med 2,6 procent och statens utgifter steg med 1,7 procent.

Fasta bruttoinvesteringar ökade med 5,8 procent. Investeringarna i näringslivet steg med 6,8 procent och offentliga myndigheters investeringar steg med 1,6 procent.

Lagerinvesteringarna höjde BNP-utvecklingen med 0,7 procentenheter.

Exporten ökade med 6,8 procent och importen med 6,1 procent. Export och import av varor utvecklades starkt medan utrikeshandeln med tjänster hade en något svagare utveckling. Exportnettot höjde BNP-utvecklingen med 0,7 procentenheter.

Produktionen i näringslivet ökade med 5,4 procent. De varuproducerande branscherna ökade med 6,0 procent och de tjänsteproducerande med 5,1 procent. Bland de varuproducerande branscherna bidrog bland annat bygg- och anläggning starkt till utvecklingen. Bland de tjänsteproducerande branscherna gav parti- och detaljhandeln samt andra företagstjänster starka bidrag. Offentliga myndigheters produktion steg med 0,7 procent.

Antalet arbetade timmar i den totala ekonomin ökade med 2,3 procent och antalet sysselsatta med 2,2 procent. I näringslivet ökade både antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta med 2,9 procent. I offentliga myndigheter ökade antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta med 0,5 respektive 0,7 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade med 2,4 procent.

År 2011 uppgick hushållens disponibla inkomster inkl. HIO till 1 726 miljarder kronor vilket var en ökning med 4,6 procent i löpande priser jämfört med 2010. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 3,3 procent. De egentliga hushållens disponibla inkomster uppgick till 1 667 mdkr vilket var en ökning med 4,4 procent i löpande priser och 3,2 procent realt.

Hushållens sparande inkl. HIO ökade med 29 miljarder kronor och uppgick till 178 miljarder kronor i löpande priser år 2011. Sparkvoten, beräknad exklusive premie- och tjänstepensionssparande uppgick till 3,5 procent. De egentliga hushållens sparande uppgick till 173 mdkr och sparkvoten exklusive premie- och tjänstepensioner uppgick till 3,3 procent vilket var en procentenhet högre än 2010.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till 7,7 miljarder kronor under 2011 (+0,2 procent av BNP) vilket var en förbättring med 9,5 miljarder kronor jämfört med 2010 då det finansiella sparandet uppgick till -1,8 miljarder kronor (-0,1 procent av BNP).

Icke-finansiella företagssektorn, inklusive ofördelade poster, uppvisade ett finansiellt sparande på 56 miljarder kronor under 2011 vilket var en minskning med 19 miljarder kronor jämfört med 2010.

Finansiella företagssektorns finansiella sparande ökade under 2011 och uppgick till 60 miljarder kronor vilket var 11 miljarder högre än året innan.

Revideringar

I samband med publiceringen av fjärde kvartalet publiceras även detaljerade årsberäkningar av 2009 och en preliminär årsberäkning av 2010. Totalt sett reviderades BNP-utvecklingen 2009 upp med 0,2 procentenheter till -5,0 procent medan BNP-utvecklingen för 2010 reviderades upp med 0,5 procentenheter till 6,1 procent.

Den faktiska såväl som den kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen för tredje kvartalet 2011 har reviderats ned med 0,1 procentenhet jämfört med beräkningen som publicerades i november. Första och andra kvartalet har reviderats ned 0,2 procentenheter respektive upp 0,2 procentenheter i både faktiska och kalenderkorrigerade tal. Säsongrensad BNP har reviderats ned 0,3 procentenheter första kvartalet, upp 0,1 procentenhet andra kvartalet och ned 0,7 procentenheter tredje kvartalet.

Införandet av HIO som egen sektor samt en översyn av fördelningen av produktionen mellan företagen och enskilda näringsidkare i hushållssektorn innebär att hela den redovisade tidsserien är reviderad med avseende på inkomster och sparande för främst sektorerna icke-finansiella företag och hushåll inklusive dess icke-vinstdrivande organisationer. Till en följd av detta har hushållssektorns finansiella sparande reviderats ned för hela den redovisade tidsserien.

Den offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats ned för de tre första kvartalen 2011 med -2,8 miljarder kronor första kvartalet, -2,2 miljarder kronor andra kvartalet och -0,5 miljarder kronor tredje kvartalet. För helåret 2010 har finansiellt sparande reviderats ned med 0,8 miljarder kronor.

Mer information om revideringarna finns i ”Fördjupningstexter och kommentarer”.

Fördjupning

På hemsidan finns flera fördjupningsartiklar. I denna publicering sker fördjupning i bland annat följande ämnen:

• Varuhandeln planar ut
• Hushållskonsumtionen fortsatte att dämpas
• Ytterligare dämpning av investeringarna

Dokumentet finns under http://www.scb.se/nr0103.

Se presentationsmaterial från presskonferensen där tillväxt och sparande i den svenska ekonomin presenteras. Materialet finns tillgängligt på SCB:s webbplats http://www.scb.se/nr0103 från kl 11.00 den 29 februari 2012. 

Tabell 1: BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad (1), volymförändring (procent) - GDP production approach, working-day adjusted, change in volume (percent)
För tabell se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____329870.aspx

(1) Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Volymförändringen avser en jämförelse med motsvarande period föregående år.
(2) Exklusive tullar och produktskatter netto.

Tabell 2: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)
För tabell se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____329870.aspx

(1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period.

Diagram 1: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)

(1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period.

Tabell 3: BNP från användningssidan, försörjningsbalans, volymförändring (procent) samt faktiska värden - GDP: expenditure approach, change in volume (percent) and actual values.
För tabell se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____329870.aspx

(1) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer.
(2) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden. Inklusive förändring i värdeföremål.

Definitioner och förklaringar

Volymförändringar: I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden.

Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad): Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering.

Säsongrensad: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året.

Faktiska värden: Används vid jämf http://www.mynewsdesk.com/admin/source/new_pressrelease/499?utf8=%E2%9C%93örelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år.

Fasta priser: BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2010. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2010 inte är additiva för åren före referensåret. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Värdena för de två senaste aktuella åren är däremot additiva. Se gärna artikeln ”Kedjning med Annual overlap” under Temaartiklar och kommentarer på www.scb.se/nr0103 för mer information om kedjeindexmetoder.

Bidrag till BNP-utvecklingen: De uppgifter som redovisas som bidrag till BNP-utvecklingen avser faktiska värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat.

Jämförbarhet med primärstatistik: Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation BNP kvartal 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i  NR och AKU.

Avstämning: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar.

Sparkvot: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner.

Publikation

De aktuella tabellerna från 1993- finns  i Excel på www.scb.se/nr0103 samt i de statistiska databaserna.

Statistikdatabasen

Ytterligare uppgifter finns i Statistikdatabasen.

Mer om statistiken

Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m finns på SCB:s webbplats.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2012-05-30 kl. 09.30.

Producent

SCB, Nationalräkenskaper
Box 24300
104 51 Stockholm
Fax 08-506 942 96

Förfrågningar

Antonio Espinoza
Tfn 08-506 949 82
E-post nrinfo@scb.se
Peter Buvén
Tfn 08-506 945 28
E-post nrinfo@scb.se

Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.