Landsting, ställ krav på läkarnas fortbildning!

Vi ser med stor oro på den successiva minskningen av tillgänglig tid för allmänmedicinsk fortbildning, skriver allmänläkarna Andreas Thörneby och Gösta Eliasson om resultaten från en ny fortbildningsenkät från SFAMs fortbildningsråd.

Vårdens kvalitet och säkerhet bestäms till stor del av den enskilda läkarens eller sjuksköterskans kompe­tens. För att hålla en tillräckligt god kvalitet och acceptabel medicinsk säkerhet i en kunskapsverksamhet i snabb förändring bör höga krav ställas på vårdgivarna att personalen kan fortbilda sig, så kallad kompetensutveckling eller continuing professional development, CPD. Kraven på fortbildning bör inte vara underförstådda utan uttryckliga från allmänhet och politiker, och resultaten dessutom utvärderas.

Sveriges läkarförbund genomför årligen en fortbildningsenkät. Sedan mätningarna inleddes 2004 ses tecken på att utrymmet för läkarnas fortbildning minskar alltmer, inte minst inom den allmänmedicinska specialiteten. Den senaste enkäten, gällande 2009, visar bland annat den lägsta siffran för extern fortbildning sedan mätningarna började.

I hela Sverige har vårdvalssystem införts under de senaste åren. Fortbildningsrådet inom Sfam, Svensk förening för allmänmedicin, har under våren kartlagt vilka kompetenskrav och, framför allt, vilka krav på fortbildning av läkarna som Sveriges regioner och landsting ställer på vårdenheter som de ingår avtal med. Vi har utgått från respektive regions och landstings kravböcker och andra centrala vårdvalsdokument. Representanter för respektive vårdvalskansli har haft möjlighet att komplettera informationen.

I majoriteten av fallen anges att vård­enhet­er­na ska ”ha tillgång till den kompetens som krävs för att fullgöra uppdraget”. Man anger att ansvaret för personalens kompetens och fortbildning ligger helt hos vårdgivaren/leverantören. I omkring hälften av fallen ställs formella kompetenskrav på läkarna.

Vår kartläggning visar bland annat att:

• 16 av 21 landsting inte ställer några specifika krav på läkarnas fortbildning.
• Gävleborg anger att 5 procent av läkarnas arbetstid bör avsättas för kompetensutveckling.
• Kalmar har riktlinjer som påbjuder extern utbildning fem dagar/halvår och intern utbildning fyra timmar/månad.
• Skåne, Västmanland och Dalarna har mer allmänt hållna krav på regelbunden eller kontinuerlig fortbildning.
• Enstaka vårdvalsdokument helt saknar fortbildningskrav.

När det sedan gäller uppföljning av läkarnas kompetens eller fortbildning sker, såvitt framgår, i den absoluta majoriteten av landstingen ingen sådan. Bara i 3 av 21 dokument, från Kalmar, Västmanland och Värmland, anges kompetensutveckling som en specifik parameter att följa upp.

Sfam har sedan länge förordat att 15 procent av arbetstiden avsätts för kompetensutveckling. Läkarförbundets fortbildnings­program från 2009, Kvalitetssäkrad fortbildning för alla läkare, ger handfasta förslag på minst en halv dag per vecka för internutbildning och egen fortbildning, samt budgeterade resurser och möjlighet till minst tio dagars extern fortbildning per specialistkompetent läkare och år. Man föreslår att sjukvårdshuvudmannen i vårdvalsmodeller ska kräva öppen redovisning av den arbetstid som avsätts för läkarnas fortbildning.

Vi ser med stor oro på den successiva minskningen av tillgänglig tid för allmänmedicinsk fortbildning. Samtidigt noterar vi att, med några få undantag, landsting och regioner i sina vårdvalssystem varken preciserar några genomtänkta strukturer, specificerade krav eller riktlinjer för uppföljning av fortbildningen. Även om det i vårdvalssystemen finns förutsättningar för att delvis komma tillrätta med de bristfälliga förutsättningarna för kompetensutveckling, visar alltså vår genomgång att möjligheterna generellt inte tas till vara.

Vi uppmanar därför beställare av primärvård att:

1. formulera tydliga lokala krav på tid och innehåll för fortbildning, samt
2. införa system för att följa upp genomförd fortbildning.

Ett nationellt system för recertifiering av allmän­läkare, byggt på registrering av genomgången fortbildning (till exempel som i Norge), kan diskuteras som ett sätt att tydliggöra betydelsen av kontinuerlig kompetensutveckling. Oberoende av detta måste något göras för att öka de i dag bristande möjligheterna till allmänmedicinsk fortbildning och professionell utveckling.

Andreas Thörneby,
distrikts­läkare

Kontaktperson: thorneby@gmail.com

Gösta Eliasson,
distriktsläkare

Kontaktperson: gosta.eliasson@sfam.se

Båda företräder fortbildnings­rådet inom Svensk förening för allmän­medicin.