Pressmeddelande -

Vad Goldstonerapporten glömde nämna om kriget i Gaza

SII

Vad Goldstonerapporten ej säger
av: Ralph Haglund

Goldstone påstod att han gjorde försök att vara något mera neutral än vad uppgiften krävde: titeln på uppdraget, som erhölls av folkrättsexperterna Kuba, Egypten och Pakistan, var "The grave violations of human rights in the Occupied Palestinian Territory, particularly due to the recent Israeli military attacks against the Occupied Gaza strip". Uppgiften var alltså att anklaga Israel, inte att ge en rättvis bedömning av parternas roller i Gazakriget. Samtidigt att berätta att Gaza fortfarande är ockuperat eftersom terroristerna där har kidnappat EN jude.

Goldstone nämnde i förbifarten att också Hamas hade viss skuld, men ingalunda att kriget föregicks av ett halvdussin års folkrättsvidrigt beskjutande av den israeliska civilbefolkningen med ca 10000 raketer/granater. Inte att Hamas under kriget ägnade sig åt det folkrättsligt helt förbjudna att utnyttja hela Gazas befolkning som mänskliga sköldar (det är inget förbjudet att attackera soldater bakom mänskliga sköldar om det görs så humanitärt som möjligt som Israel gjorde med 100.000-tals flygblad och telefonsamtal när attack mot militärt mål skulle ske). Inte heller att kriget har följts av ca 250 ytterligare missiler in i Israel, 13 under september, anmält till FN av Israel.

Israels försvarskrig har på inget vis satts in i sitt historiska sammanhang trots de 575 sidorna. Helt avsiktligt har rapporten begränsats från 27 december 2008 till 18 januari 2009. Goldstone tycks ha insett att 10000 raketer från Hamas hade NÅGON relevans, så rapporten talar om att den börjar sin undersökning i början av det 6 månaders "stillestånd" som föregick kriget.

FN har inte antytt att de tänker göra någon som helst utredning av Hamas folkrättsbrott.
En av deltagarna i kommissionen, juristen Christine Chinkin, skrev under en petition i Sunday Times att Israel hade begått krigsbrott redan före undersökningens inledning. 50 advokater från England och Canada krävde av Goldstone att hon uteslötseftersom hon var påtagligt vinklad i sin åsikt - efter 3 månader sa Goldstone "nej" utan någon motivering.

Mary Robinson, långt ifrån en Israelvän, som ledde den antisemitiska Durban I-konferensen, vägrade ta uppdraget eftersom "det är inte mänskliga rättigheter det gäller utan ren politik".

Det är självklart att Israel vägrade samarbeta eftersom de var dömda på förhand och de har gjort en egen undersökning av alla antydningar till krigsbrott. De har redan avgivit en detaljerad rapport om kriget och fortsätter med enskilda fall - en rapport SR hånade med att "Hamas avvisar den som dum och löjlig". Se http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3002000

Varför krävs ingen rapport från Hamas?

Kommissionen gav mycket ensidiga och irrelevanta frågor till personer i Gaza. De vägrade att lyssna på t.ex. överste Richard Kemp, tidigare kommendör för de brittiska styrkorna i Afghanistan och expert på krigföring i uppbyggda områden. Han säger att alla civiliserade länder som England och Israel känner till alla internationella lagar som gäller, och tillämpar dem. Terroristorganisationer känner till lagarna - och utnyttjar dess möjligheter. När kriget i Gaza började tog terroristerna av sig uniformer etc. så de smälte in i civilbefolkningen. Ena ögonblicket sköt de mot israelerna, nästa ögonblick blev de leende gatsopare och försäljare. Kemp säger att kriget kunde inte ha utförts på ett mera humanitärt sätt än Israel gjorde. Goldstone vägrade lyssna. Kemp har skrivit en rapport: "HAMAS, THE GAZA WAR AND ACCOUNTABILITY UNDER INTERNATIONAL LAW" Diskussion och artikel. Tillåt mig tveka att Bildt läst den.

Kommissionen lyssnade för syns skull på några israeliska vittnen. Ett vittne, Noam Bedein, visade videoclips från Sderot när skolbarnen rusade iväg för livet. Goldstone somnade under visningen.

Ett annat vittne, Dr Mirela Siderer från Ashkelon, vittnade den 29 september inför FN hur hon hade blivit svårt skadad när en Gradmissil från Gaza träffade hennes klinik och skadade mer än hundra personer. Detta hade hon vittnat om, i detalj, inför Goldstone. Han hade förvandlat det till en teknisk fotnot i rapporten. Hon ska just ha sin åttonde operation.

32 amerikanska senatorer har skrivit ett mycket skarpt brev och kräver att USA blockerar allt utnyttjande av Goldstonerapporten mot Israel.

Rapporten har fått alla anti-israeliska NGOs att piggna till. NGO Monitor skrev nyligen en mycket lång rapport om hur just Sverige ger många hundra miljoner till dessa anti-israeliska NGOs, många som har specialiserat sig på att gå till domstol och anmäla diverse israeler för krigsbrott - Lieberman sa häromdagen att 1000 såna anmälningar nu finns inom EU - kostnaden täckt av mångmiljonbidrag från Sverige.

Goldstonerapporten kan sammanfattas som "Ett land får inte försvara sig mot terrorism" och godkänns den kommer det självklart att befrämja terrorism. Netanyahu sa idag det självklara att det innebär ett absolut stopp för Israels möjligheter att ta säkerhetsrisker i förhandlingar med palestinierna. Israel börjar med "humanitär fred" enligt detta dokumentet, eftersom ingen palestinaarabisk ledare har antytt ett intresse av genuin fred.

Goldstone själv backar nu om rapporten, säger "den bevisar inget alls utan är bara en vägvisare för vidare undersökningar".

Bildt har uttryckt sin förtjusning över rapportens ensidighet, och det är faktiskt självklart att Israel tämligen officiellt har givit beska uttalanden angående Bildts läskunnighet. Det kan gå så långt som att Israel drar tillbaka sin ambassadör från Bildts närhet av mycket förklarliga skäl. Hur många gånger har Bildts antisemitism dykt upp i år? Jag hade en rapport på Newsmill: "Bildts mycket selektiva tystnad." Sedan dess har det fortsatt med andra bravader, som Bildts absoluta vägran att tala emot antisemitism när vi hade Aftonbladetgate - och en del svenska media försökte kollra bort det med tryckfrihet, vilket det alls inte hade något att göra med. Detta sa Israel också mycket precist.

Ralph Haglund
Pensionerad med fil.lic. i elementarpartikelfysik.

Efter första besöket i Israel 1971 var jag där mycket, speciellt under 70- och 80-talen. Jag började alltmer uppmärksamma diskrepansen mellan vad jag såg/upplevde i Israel, vad mina vänner där berättade, och vad svenska och västerländska media berättade.

Publicerad på Newsmill 9 oktober 2009
http://newsmill.se

Skribenten driver även egna bloggen Israel i Sverige:
http://israelisverige.info

Ämnen

  • Brott, juridik, rättsfrågor