Brott lönar sig inte - krimjournalistiken krymper

Ny studie ger fakta till mediedebatten
Rapporteringen om brott minskar – tvärtemot vad många tror – sin andel av nyhetsflödet både digitalt och analogt. Politik är överrepresenterat bland de nyheter som delas mycket – men det är de mest hårdvinklade politiknyheterna det handlar om. Redaktionerna är jämställda – men nyheterna ännu mansdominerade.

– Det finns många åsikter om journalistik. Många är bekymrade över utvecklingen – men uppfattningarna baseras ofta på magkänsla och intryck snarare än fakta. Därför gör Mediestudier sin långsiktiga innehållsanalys, säger Lasse Truedson, föreståndare för Institutet för Mediestudier.

Att kunna ge en bred och faktabaserad bild av vad som skrivs och sägs i medier kräver omfattande arbete. Institutet för Mediestudier presenterar i dag resultat från en unik genomgång av svenska mediers innehåll. Den bygger på analys av 10 000 nyheter i 21 olika medier i tre städer och från två år: 2007 och 2014. Både webbupplaga och analog upplaga har kodats ur en mängd aspekter. Projektet kommer fortsätta åren framöver.

I dag utkommer en skrift där 15 av landets ledande medieforskare tar sig an olika aspekter av materialet.

– Nyheter på webben handlar, jämfört med analoga medier, mer om sport, underhållning och livsstil och mindre om politik, ekonomi och samhälle både 2007 och 2014. Detta oavsett om medierna är kommersiella eller hör till public service.
Samtidigt kan vi se att nyheterna över lag skruvas hårdare, med ökad andel nyheter som är personligt skrivna, tolkande och känslomässiga, säger professor Michael Karlsson, Karlstads universitet, som är initiativtagare till studien.

Beställ studien här: http://mediestudier.bokorder.se/Article.aspx?id=2763

Ett seminarium om resultaten hålls tisdagen den 12 april kl 15.00 på JMK, Karlavägen 104, Stockholm.

Fakta om studien:

Institutet för Mediestudier genomför innehållsanalysen med stöd från Familjen Erling Perssons stiftelse och Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Under 2014 och början av 2015 har projektet inletts genom att kodschema och kodinstruktioner tagits fram och finslipats i samarbete med Mediestudiers vetenskapliga råd. Därefter har tre forskarassistenter inlett arbetet med studien, som är en kvantitativ innehållsanalys där nyheter kodas enligt ett kodschema med 17 variabler av varierande grad av komplikation. Frågorna gäller allt från grunddata som ämnesområde och upphovspersonens kön till hur personligt hållen och hur granskande texten är.

Studien kommer på sikt att inkludera de stora nyhetsmedierna i Karlstad, Stockholm, Sundsvall och Västerås. I skriften som publiceras i dag ingår inte data om Västerås-medierna av tidsskäl. Press, radio och TV undersöks och både analoga och digitala upplagor kodas.