​Fler fall av sjöräddning under årets fritidsbåtsäsong

Antalet sjöräddningsinsatser under maj till september ökade i år jämfört med föregående år, från 724 insatser till 899. Årets fritidsbåtsäsong blev därmed den mest sjöräddningsintensiva sedan 2007.

- Det långvarigt dåliga vädret på framför allt västkusten bidrog till att många fritidsseglare tvingades till förflyttningar i väder som man annars kanske inte hade gjort, säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.

På Sjöräddningssällskapet noterar man också allt fler medlemsuppdrag, och ser tillbaka på sin mest intensiva sommar totalt sett.

Av de totalt 899 sjöräddningsinsatserna från maj till och med september rörde 734 fall fritidsbåtar, att jämföra med 616 fritidsbåtsrelaterade fall under året innan. Säsongen startade tidigt med högtryck i maj vilket föranledde fler sjöräddningar än vanligt redan under försommaren.

- Det dåliga vädret under resten av sommaren – framför allt på västkusten - bidrog till att många fritidsseglare tvingades till förflyttningar i väder som man annars kanske inte hade gjort. Det var periodvis hårda vindar på västkusten vilket gjorde att många blev ”inblåsta” i hamn och med anledning av det kanske tvingades till att ta beslut om att förflytta sig – även om förutsättningarna inte var optimala, säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.

De vanligaste larmorsakerna är grundstötning samt maskin/propellerhaveri som stod för 20 procent av larmorsakerna vardera under den gångna sommaren. Bland övriga larmorsaker finns observationer av drivande båtar (12 procent av larmen), hårt väder/utsatt läge (11 procent) utebliven kontakt med anhöriga (8 procent) samt vatteninträngning (5 procent).

Sjöfartsverket ansvarar för svensk sjöräddning och den bygger på samverkan mellan myndigheter, frivilligorganisationer, rederier och grannländer. Sjöräddningssällskapet fortsätter att spela en viktig roll som resurs i arbetet med att undsätta nödställda. Under årets fritidsbåtsäsong skickades frivilliga sjöräddare från Sjöräddningssällskapet ut i 78 procent av fallen där någon form av räddningsenheter användes.

Även de mindre akuta insatserna har ökat. Fler fritidsbåtsägare än någonsin tidigare har bett Sjöräddningssällskapet om hjälp vid mindre incidenter, som motorstopp och tamp i propellern, händelser som inte klassas som räddningstjänst.

- Vi märker att våra frivilliga får mer att göra och det visar att de frivilliga krafterna behövs. Vi ser det som mycket positivt att våra medlemmar hör av sig till oss innan läget blir akut. Om vi kan hjälpa till i ett tidigt skede, håller vi nere antalet allvarligare incidenter och kan spara resurser för alla inblandade, säger Niklas Jendeby, kommunikationsledare på Sjöräddningssällskapet.

Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar och/eller lotsbåtar användes i 28 procent av alla insatser där någon form av räddningsenheter användes och Kustbevakningen bidrog med fartyg och/eller flygplan i 24 procent av insatserna. Enheter från kommuner och landsting deltog i 16 procent av fallen. Andra resurser, som till exempel handelsfartyg eller andra frivilligföreningar, deltog i 12 procent av insatserna.

Värt att notera är också att antalet larm från nödsändare ökar, från tre larm förra året till 32 larm hittills i år.

- En portabel nödsändare, en så kallad PLB, är användbar i nödsituationer. Om nödsändaren är korrekt registrerad får sjö- och flygräddningscentralen information om larmarens position och sändarens identitet i samma stund som larmet kommer in. Det kan innebära stora tidsvinster i samband med ett nödläge. Dessutom fungerar nödsändarna även utanför täckningsområdena för mobiltelefoner, säger Annika Vestergård.

Ytterligare upplysningar:

Sjöfartsverkets pressjour, tfn 010-478 48 40
Emma Forseth, pressansvarig på Sjöräddningssällskapet, tfn 031-761 40 01

Fakta om sjöräddningen i Sverige

• I Sverige är det Sjöfartsverket som ansvarar för statlig sjöräddning när någon är i eller befaras vara i sjönöd, samt för sjuktransporter från fartyg. Ansvaret gäller kustområdet samt Vänern, Vättern och Mälaren, exklusive hamnområden och kommunalt vatten.
• Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral, JRCC (Joint Rescue Co-ordination Centre), i Göteborg är navet i alla sjöräddningsinsatser. Centralen är bemannad dygnet runt och ansvarar för att ta emot larm och leda insatser vid sjö- och flygräddning.
• Inslaget av samverkan i sjöräddningsarbetet är mycket stort; förutom det ideella Sjöräddningssällskapets resurser i form av personal och fartyg används även Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar och fartyg, Kustbevakningen, handelssjöfarten, polisen, Försvarsmakten och kommunala räddningstjänster. Även samarbete med andra nationer förekommer regelbundet.

Fakta – sjöräddning under fritidsbåtsäsongen

Cirka 85 procent av kalenderårets sjöräddningsfall inträffar under månaderna maj – september. Juli är månaden med enskilt flest sjöräddningsinsatser. Antal sjöräddningsinsatser maj – september 2006 – 2016.

2016: 899
2015: 724
2014: 676
2013: 743
2012: 582
2011: 737
2010: 835
2009: 847
2008: 760
2007: 1030
2006: 741

Fakta – tio enkla steg för säkrare båtliv

• Uppdatera sjökortet innan du kastar loss. Konsten att navigera handlar om att kunna bestämma position, kurs och fart samt planera sin rutt. Det finns en rad olika hjälpmedel för att navigera rätt på sjön – använd dig av dem och se till att de är uppdaterade. Sjökort är en färskvara.
• Håll koll på väder och vind - lär dig tolka vädret. Kunskap om vädret är avgörande för den som vistas till sjöss. Det är viktigt att följa väderprognoserna. Men lika viktigt är det att kunna tolka vad som rapporteras – sägs det att det är risk för åskbyar så betyder det också att det är risk för snabba och kraftiga väderomslag. Hastiga väderomslag, så kallat överfallsväder, är oftast mer riskabelt än utpräglat lågtrycksväder med ihållande vind och regn. Lyssna på den allmänna sjörapporten i radions kanal P1 och på kustväderprognosen i lokalradion.
• Navigationsutbildning - bli en bättre skeppare. Om du vill ta dig lite längre bort från hemmabryggan är en navigationskurs ett bra sätt att lära sig hitta rätt och veta hur du ska bete dig på sjön.
• Alla i båten ska ha flytväst. På samma sätt som när du tar på dig säkerhetsbältet varje gång du sätter dig i bilen ska flytvästen på innan avfärd med båten. Antalet drunkningsolyckor i samband med fritidsbåtar skulle kunna minska avsevärt om alla hade flytväst på sig. Att flytväst och andra kläder har starka färger gör att du lättare hittas om du skulle hamna i vattnet. Reflexer och ljus på flytvästen ökar chanserna stort att bli hittad i mörker.
• Ankare och lina. Ha ankare och ordentligt med ankarlina ombord. Med hjälp av ankaret kan du få stopp på båten om du till exempel driver eller har manöverproblem. Genom att ankra kan man vinna mycket värdefull tid innan assistans hinner komma till platsen.
• Var nykter på sjön. Många drunkningstillbud sker i samband med alkohol. Omdöme och balans sätts ned och överlevnadstiden om man faller i vattnet förkortas.
• Skaffa bogserhjälp. För att ett larm ska klassas som sjöräddningsfall måste det föreligga fara för liv. Det händer att fritidsskeppare som står fast på grund, utan att sväva i livsfara, inser att de måste bekosta bärgning själva.Det är dyrt, om man inte har tecknat en assistansförsäkring eller är medlemi Sjöräddningssällskapet.
• Se till att du kan larma. Ett vattentätt fodral till mobiltelefonen är en billig livförsäkring och om du ska segla utomskärs är det bra att utrusta båten med VHF-radio. Allra bäst är att ha med en PLB, personlig nödsändare, ombord. PLB:n larmar via satellit och positionen blir känd samtidigt som larmet kommer in. PLB:n måste registreras på Sjöfartsverkets webbplats.
• Planera. Det lönar sig att tänka ett eller ett par steg framåt i allt man gör på sjön. Om du sökt lä och vinden vänder 180 grader – vad gör du då? Har du upprättat en färdplan som någon i land känner till – hur meddelar du dem att du kommit fram, alternativt ändrat i färdplanen?
• Serva innan premiären. Ta det lugnt de första turerna för säsongen. Serva motor och rörliga delar inför varje säsong. Se över genomföringar, bränsle- och kylvattenslangar regelbundet. Och ta de första turerna nära land, det är många fritidsskeppare som gjort upptäckten att motorn inte är i toppskick först när de kommit en bit ut.