Livflotteövning ska öka säkerheten till sjöss

I juni genomförde Sjöräddningssällskapet en livflotteövning tillsammans med Chalmers och EU-projektet SMACS, där elva testpersoner satt i en livflotte i Göteborgs ytterskärgård i över 30 timmar. Syftet med övningen är att få bättre förståelse för hur en nödsituation till havs upplevs och skapa utbildningsmaterial för att öka överlevnadschanserna om man tvingas överge sitt fartyg. Nu är den första filmen om projektet klar.

Se filmen här: http://www.youtube.com/watch?v=PDZzxjruq-g&list=TLF5W0Sp2zfB6P5HgUNH_hTPaev5lX_Ok-

Det var trångt, mycket trångt. Det var svårt att kissa i trängseln och den grova sjögången, och sjösjukan slog till snabbt. Trots det klarade de elva testdeltagarna övningen förvånansvärt bra. Bara en tvingades avbryta. Nu summeras livflotteövningen och en första film om projektet har lanserats.

- Trängseln var helt klart den jobbigaste faktorn under det dryga dygn vi var ombord, man kan inte föreställa sig hur trångt det är i en livflotte. Men att det var så svårt att kissa var det enskilt största problemet för oss alla. Det var också anledningen till att en person tvingades att avbryta försöket, allmäntillståndet påverkades så mycket att det blev en hälsorisk. De flesta blev sjösjuka men tack och lov spydde ingen inne i flotten, summerar Matthew Fader, projektansvarig på Sjöräddningssällskapet.

Alla överlevnadsmanualer betonar att en positiv attityd är en livsavgörande faktor om man hamnar i en nödsituation. Det var något som blev tydligt under livflotteövningen. Det är också viktigt att utse en tydlig ledarroll, någon som kan ta befälet i flotten på ett ödmjukt sätt, och fördela uppgifterna ombord. Alla reagerar olika vid en nödsituation, och det är viktigt att vara förberedd på det. Att kunna samarbeta och ta hand om varandra är avgörande för utgången.

Testdeltagarna genomgick kognitiva snabbhetstester före och direkt efter övningen, och det förvånade projektledningen att samtliga faktiskt visade bättre resultat efter dygnet i flotten. Deltagarna klarade av att samla kraft och mentala resurser och bidrog därmed till sin egen räddning.

- Det visar att träning och förberedelser förbättrar överlevnadschanserna dramatiskt, något vi tar fasta på i våra slutsatser.

En längre film håller nu på att tas fram, som tillsammans med slutsatser och erfarenheter kommer att ligga till grund för en e-learningplattform.

- Min förhoppning är att folk ska se filmen och vilja lära sig mer om sjösäkerhet. Idag finns det inte särskilt många kurser i maritim överlevnad, och de som finns är anpassade för yrkessjöfarten. Målet är att projektet ska leda till fler kurser för fritidsseglare, som liknar de egensäkerhetskurser vi har för frivilliga sjöräddare, säger Matthew Fader.

Projektgruppen kommer också att inleda en dialog med livflottetillverkarna kring den utrustning som finns ombord på flotten och vad deltagarna ansåg saknades ombord. Till exempel fanns behov av en länspump, tejp för att täta läckor och någon form av ”shewee”, en portabel tratt som man kissar igenom och som säljs i friluftsbutiker idag. Däremot upplevde deltagarna att mängden vatten och energikex var tillräcklig, något som man oroat sig för i förväg.

För mer information kontakta gärna Matthew Fader, 070-580 81 55.