Staffansgång i midvinterskrud

Staffan, Staffans gumma samt julbocken busar med gårdsfolket i en nutida version av ett julspel som har många förgreningar bakåt i tiden. Det handlar både om tidiga kappryttare, djäknar som tiggde ihop till den kommande terminen och stjärngossar som uppvaktar med "Goder morgon, goder morgon både herre och fru".

Annandagens namn var sedan medeltiden Stefanus, som var den förste kristne martyren, och han blev tidigt hästarnas skyddshelgon. I Norden var hästen under förkristen tid ett heligt djur. Det är möjligt att en hednisk hästfest vid midvintertidén är bakgrunden till att Staffansridningen fick stor plats i det nordiska julfirandet.
"Rida Staffan" gjorde man före gryningen på annandagens morgon. Då skulle hästarna vattnas i en källa som rann upp åt norr och den skulle ge hästarna särskild styrka. Sen utvecklades de tidiga morgonritterna till kappridningar. Det gällde att komma först till källan.
Det var byns pojkar som var Staffansryttare. De red också mellan gårdarna och sjöng Staffansvisan och fick mat och dryck i utbyte.

I senare tid var det stjärngossarna som sjöng sånger och drog mellan gårdarna. I Skansens version är det Staffan, Staffans gumma och julbocken som busar med gårdsfolket med start vid Bollnästorgets dansbana kl 12 och 14:30 26 - 28 december och 4 - 6 januari.