Skellefteå Kraft om elcertifikatsystemet: Det måste vara förutsägbart

Energiministrarna i Sverige och Norge, Ibrahim Baylan och Tord Lien, har nu presenterat sin överenskommelse om förändringar i avtalet om den gemensamma marknaden för elcertifikat.

Elcertifikatssystemet är ett gemensamt stödsystem för de två länderna och syftet är att stödja investeringar i ny förnyelsebar elproduktion. Sverige införde systemet redan i maj 2003 och Norge anslöt den 1 januari 2012. Förändringarna i avtalet innebär att det blir möjligt att höja det gemensamma målet för elcertifikatmarknaden till 2020 med 2 terawattimmar (TWh), från 26,4 TWh till 28,4 TWh.

Skellefteå Kraft anser att elcertifikatssystemet är ett billigt sätt att finansiera utbyggnaden av förnybar elproduktion. Som jämförelse betalar de tyska elförbrukarna cirka 10 gånger så mycket per kilowattimme förnybar elproduktion. För att säkerställa att målet nås är det inlagt kontrollstationer vart tredje år då det kan genomföras förändringar i regelverket. Förändringar som genomförs måste ske i enighet. Därför har det nu genomförts en förhandling mellan de två länderna om vilka förändringar man vill göra från och med 1 januari 2016.

Sverige har i förhandlingen framfört önskemål om att inom elcertifikatssystemet finansiera mer förnybar elproduktion än vad som tidigare varit avtalat. Detta ligger i linje med vad som tidigare har deklarerats av den nya regeringen. Norge har nu gått med på detta önskemål. De svenska elkunderna kommer alltså att få betala för mer utbyggnad av förnybar elproduktion än vad som tidigare hade bestämts. Skellefteå Krafts bedömning är dock att prispåslaget på elräkningen i praktiken blir försumbar då de extra två terrawattimmarna det är fråga om har en mycket liten påverkan på priset.

Skellefteå Kraft har verkat inom elcertifikatsystemet sedan det infördes och tycker att det har fungerat mycket väl och uppfyller syftet att främja ny förnybar elproduktion på ett så kostnadseffektivt sätt som möljigt.

För att elcertifikatssystemet ska fungera måste kunderna tycka att systemet är trovärdigt, vilket bland annat innebär att det är förutsägbart. Därför tycker vi att förslaget om en ambitionshöjning som inte får genomslag förrän 2018 är bra eftersom det inte riskerar att påverka redan ingångna fastprisavtal.