Moderslycka – Vart tog glädjen vägen?

När Helena Askén föder sitt första barn överrumplas hon av lycka, men snart börjar tillvaron kännas alltmer tung. Glädjen över barnet blandas med skuldkänslor och ilska. Hon drabbas av en depression. Nu har hon skrivit Moderslycka – Vart tog glädjen vägen? om sina egna erfarenheter. Boken ska vara ett stöd för andra föräldrar, anhöriga och vårdpersonal.

 ”Jag är skuld. Tung, svartgrå skuld. Meningslös. Jag skriker på mina barn. Vem gör inte det? Jag har ingen sexlust. Vilken småbarnsförälder har det? Jag är ständigt trött. Som alla andra. Små lyxproblem i vårt rika välfärdssamhälle. Vem tror jag att jag är? Jag har självmordstankar. Rakblad eller drunkna. Smyga ut på natten. Skriva avskedsbrev. Helt absurt. Jag är rädd.

 Och runt omkring mig säger alla att jag ser så pigg och fräsch ut.”

Helena är en av de 10 till 15 procent av alla nyförlösta mammor som drabbas av depression efter förlossningen. När Helena blev mamma första gången, förstod hon inte att hon fått en depression. All information bekräftade att det var helt normalt att känna sig såväl gråtmild som rädd när man just fött barn. Månaderna gick och hon letade förgäves efter andras erfarenheter av att må dåligt. Medicinska fakta och statistik om depressioner hittade hon på Internet, men varför hade ingen skrivit om hur det känns när gråten aldrig tar slut trots att man borde vara som lyckligast?

– Jag ville ha en vanlig mammas berättelse, men det fanns ingen. Nu har jag själv skrivit den berättelsen. Jag hoppas att min bok ska synliggöra ett laddat och skuldbelagt ämne och vara ett stöd för andra föräldrar i liknande situationer, säger författaren Helena Askén.

Ärligt och utlämnande berättar Helena om sina känslor och tankar, om det goda bemötande hon fått från vården, men också om den ibland bristande kunskap hon mött. Moderslycka ska stödja föräldrar men också fungera som ett diskussionsunderlag för personal som arbetar inom vården. I boken finns ett avsnitt som särskilt riktar sig till dem som i sitt arbete möter gravida och småbarnsföräldrar.

Karin Monsen Börjesson, barnmorska och medicine doktor i psykiatri, är en av de som läst boken och som stöttat Helena i skrivprocessen.

– Det här är en mycket fin beskrivning av en kvinnas upplevelse av sina depressionsperioder i samband med att hon har fått sina barn och också av hur svårt det kan vara för partnern. Jag tycker att den tillför en fördjupad förståelse och att den därför är värdefull för alla yrkesverksamma som möter gravida och småbarnsföräldrar i sitt arbete.

Det finns en medvetenhet i vården om vikten av att tidigt hitta mammor med förlossningsdepression. Bland annat har Stockholm läns landsting nyligen beslutat om en ny besöksersättning till BVC för återföringssamtal med självskattningsformuläret EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale). Formuläret fylls i av mamman vid besök på BVC och är en metod för att hitta mammor i behov av stöd.

Fakta om depression efter förlossningen
En depression som uppträder inom det första halvåret efter en förlossning, kallas postpartum/postnatal depression eller i dagligt tal förlossningsdepression. Begreppet förlossningsdepression är lite vilseledande då det ofta inte är själva förlossningen som skapar depressionen. Tillståndet kan drabba såväl kvinnor som män. Symtomen är bland annat trötthet, nedstämdhet, irritabilitet, sömnsvårigheter och oro. Behandlingen består först och främst av stödjande samtal, ibland i kombination med antidepressiva läkemedel. 

Boken utkommer den 26 april. Fri recensionsdag.

För recensionsexemplar och mer information kontakta:

Jennie Högström, Förlagsredaktör, jennie.hogstrom@sklkommentus.se, 08-709 59 59