En utmaning att effektivisera skogsvården

Ett helhetsperspektiv på beståndsanläggningskedjan är kostnadseffektivt, men kräver mer planering och att man byter till entreprenörer som kan leverera rätt tjänster. Och det kan i sin tur försvåra de lokala virkesköpen, visar en intervjustudie från Skogforsk.

Dagens skogsbruk strävar efter lägsta möjliga kostnad för varje skogsvårdsåtgärd istället för att se till den totala kostnaden för att anlägga ett nytt bestånd. Det innebär många gånger att kostnadspressen i kedjans olika länkar - markberedning, plantering och röjning - leder till en högre totalkostnad, eftersom utförandet i varje länk av kedjan påverkar resultat och kostnad i senare steg.

De längre tidsperspektiv som krävs ställer också hårda krav på planeringen i en ofta redan ansträngd verksamhet. Det kan dessutom kräva kontrakt med andra entreprenörer än idag - sådana som kan hantera hela kedjan, och dessutom med optimala metoder och rätt teknik.

Skogstjänstemännen som beställer tjänsterna oroar sig då för att man i omställningen tappar relationerna med dagens lokala entreprenörer som anses vara engagerade, ha bättre lokala nätverk och - framför allt - medverkar i de lokala virkesköpen.

– Det här är alltså en hög tröskel att ta sig över för en organisation när virkesanskaffningen har högsta prioritet och skogsvården har en låg status i verksamheten, säger Helena Gålnander vid Skogforsk.

I studien talade Skogforsk med representanter för ett skogsföretag samt en större skogsvårdsentreprenör.