Lärare utan legitimation behöver inte sägas upp

Skolan måste inte säga upp lärare som väntar på legitimation eller examen. Vi får idag många frågor från oroliga lärare som berättar att deras arbetsgivare tolkar reglerna som att de måste säga upp dem när övergångsreglerna upphör den 1 juli 2015. Det finns inga sådana krav i reglerna för lärarlegitimation. Om rektorer och huvudmän finner det lämpligt finns det möjligheter i reglerna att behålla olegitimerade lärare i väntan på att de får sin legitimation. Reglerna möjliggör också att visstidsanställa olegitimerade lärare och nyutbildade lärare som ännu inte hunnit få sin legitimation.

Det finns regler som möjliggör anställning
Lärare som är anställda före den 1 juli 2011 behöver en legitimation senast den 1 juli 2015 för att självständigt få sätta betyg och ansvara för undervisningen. Det finns regler som möjliggör för rektorer och skolhuvudmän att besluta, under vissa förutsättningar, om att obehöriga lärare fortsatt kan få undervisa.
– Reglerna säger inte att man måste säga upp tillsvidareanställda lärare som saknar legitimation. Om man har en olegitimerad lärare som väntar på legitimation så kan rektorn eller skolhuvudmannen besluta att läraren under en tid får bedriva undervisning. Regeln är möjlig att tillämpa om man bedömer att en lärare är lämplig att bedriva viss undervisning. Reglerna är även möjliga att använda vid olika typer av visstidsanställningar och vikariat så man är inte tvungen att göra sig av med olegitimerade lärare som man är i behov av, säger Niclas Westin, chef på professionsutvecklingsenheten på Skolverket.

Målet med legitimationen är att öka kvaliteten i skolan
Målet med legitimationsreformen är bland annat att öka kvaliteten i svensk skola och höja statusen på yrket. Dessutom ska legitimationen tydliggöra lärares och förskollärares behörighet.

En av de största reformerna i modern tid
Hittills har vi utfärdat nästan 200 000 legitimationer. Men arbetet med att legitimera Sveriges lärarkår är komplext. De lärare som sökt har läst på ett 30-tal olika lärosäten, där utbildningen ibland förändras från termin till termin. Vissa lärare har dessutom utbildningar från andra länder. Det innebär att det finns oerhört många olika kombinationer som Skolverket måste bedöma.

Dessutom har valmöjligheterna inom lärarutbildningen ökat från 1990-talet och framåt vilket medför att i vissa fall har lärare helt unika kombinationer av kurser. Hittills har Skolverket dessutom varit tvunget att utreda vad över 6 000 högskolekurser ska ge för ämnesbehörighet i legitimationen.

Regeländringar försenar arbetet
Arbetet med att legitimera Sveriges lärarkår har dessvärre tagit lång tid men så sent som förra året bedömde vi att vi skulle vara klara med nästan alla ärenden. Men regeringen ändrade reglerna i december 2013, vilket bland annat gjorde att lärare nu också kunde få behörighet utifrån yrkeserfarenhet. Detta ledde till att det kom in många tusen ansökningar under förra vintern. På grund av de nya reglerna har handläggningen blivit ännu mer komplicerad och tidskrävande.
– Vi arbetar intensivt med att utfärda legitimationer och i dagsläget bedömer vi att vi kommer att klara av de flesta legitimationsansökningar inom 6-9 månader från det att man ansöker, ansökningar om ytterligare behörighet kan ta ytterligare några månader. Vi beklagar verkligen att det tar så här lång tid och vi förstår att det drabbar lärare på olika sätt. Vi gör allt vi kan för att snabba på handläggningen, säger Niclas Westin.

Undantag från legitimationskrav
Vissa lärare är undantagna kravet på legitimation. Undantagen gäller bland annat lärare i modersmål, yrkesämnen, eller individuella kurser eller orienteringskurser inom kommunal vuxenutbildning. Läs mer om regler och undantag på vår hemsida.