Mer tid behövs för pedagogik

Rektorers möjlighet att arbeta med det pedagogiska uppdraget måste få större plats i skolan. I dag lägger rektorer i årskurserna 7–9 mer tid på administration än på det pedagogiska uppdraget. Samtidigt kan vi se att lärare efterfrågar en tydligare pedagogisk styrning från rektor. Det visar två nya studier som undersökt rektorers arbete och lärares tidsanvändning i grundskolan.

Rektorer i årskurserna 7–9 lägger mer tid på arbetsuppgifter där administration ingår än på arbetsuppgifter i det pedagogiska uppdraget, såsom undervisningsrelaterade uppgifter eller frågor kring läroplan och kursplan. Framförallt gäller det rektorer som har upp till tre års erfarenhet som rektor. De använder i genomsnitt 56 procent av sin tid till administration och 15 procent av tiden till det pedagogiska uppdraget.

I Sverige är det hög omsättning på rektorer. Hälften av rektorerna på skolor som har årskurserna 7–9 har arbetat på sin nuvarande skola i tre år eller kortare. Det finns en relativt stor andel rektorer som är nya i yrket. Drygt en fjärdedel av rektorerna har tre år eller kortare erfarenhet i yrket. Samtidigt kan vi se att erfarna rektorer ofta väljer att byta skola.

– Att vara rektor innebär ett stort ansvar och det är viktigt att verksamheten organiseras så att rektor kan prioritera det pedagogiska uppdraget. Lärare behöver stöd och stimulans för att förbättra undervisningen och för att skapa förutsättningar så att alla elever når målen, säger Tomas Matti, undervisningsråd på Skolverket.

Tiden räcker inte alltid till

Under senare år har grundskollärare fått fler arbetsuppgifter utan att andra arbetsuppgifter tagits bort i någon större utsträckning. Konsekvensen av det har blivit att arbetstiden inte alltid räcker till. I studien framkommer det från de intervjuade lärarna att de antingen arbetar mer eller prioriterar ner vissa arbetsuppgifter för att få en fungerande arbetssituation.

– För en mer effektiv användning av tiden menar intervjuade lärare att samarbete med kollegor är en viktig del. Det kan exempelvis underlätta för nya lärare vid planering av undervisningen och i lärares arbete med bedömning och dokumentation, säger Anneli Melén, undervisningsråd på Skolverket.

Lärares samarbete främjar utbildningens likvärdighet och kan även inverka positivt på upplevelsen av trygghet i lärarrollen.

Rektors styrning är viktig

Det är viktigt att rektorer skapar bättre förutsättningar för lärares samarbete. Intervjuade grundskollärare och rektorer menar att det är viktigt att skolans ledning beslutar om tid för samarbete då det kan vara svårt för lärarna att på egen hand hitta tid för detta. Det kan till exempel vara extra svårt för lärare som undervisar i de högre årskurserna, eftersom lärarnas lektioner slutar vid olika tider och håltimmar infaller vid olika tider under dagen.

– För att öka rektorers möjlighet att utföra sitt pedagogiska uppdrag bör den tid som rektorer lägger på administration minska. Huvudmän kan i samarbete med rektorerna skapa förutsättningar för det genom att rektorer avlastas mer i det administrativa arbetet, menar Tomas Matti.

Nytt fokus inom rektorslyftet

Skolverket erbjuder rektorer fortbildning för att fördjupa och utveckla sitt pedagogiska ledarskap som rektor. Som ett resultat av bland annat Talis 2013, kommer höstens fortbildning att fokusera på rektors ledarskap - elevernas lärmiljö och skolans resultat.

Rektorer får under fortbildningen bland annat goda möjligheter att på ett kvalificerat sätt fördjupa sitt kunnande i

• metoder för kartläggning och beskrivning av lärmiljöer och undervisningsprocesser
• metoder för återkoppling och kommunikation
• modeller/metoder/perspektiv på olika former av lärande, till exempel kollegialt lärande.

Anmäl dig redan nu

Fortbildningen omfattar 7,5 högskolepoäng och pågår under två terminer. Utbildningen genomförs på internat där du tillsammans med andra rektorer utmanas och stimuleras till att utveckla den egna verksamheten. Anmälan till höstens fortbildning kan göras redan nu och fram till den 30 april.

Fakta om studierna

Studien om grundskolans rektorers erfarenhet baseras på den internationella studien TALIS 2013. Data utgörs av rektorers självskattning i lämnade enkätsvar. Skolor som ingår i urvalsramen bedriver undervisning i årskurserna 7-9, men kan dessutom även göra det i lägre årskurser.

Studien om grundskollärares tidsanvändning baseras på intervjuer med lärare och rektorer på tio grundskolor med årskurserna 1-9, samt fördjupade statistiska analyser av den lärartidsstudie som vi publicerade 2013. Den studien bygger på tidsdagböcker från 3 626 grundskollärare.