Antalet åtgärdsprogram har halverats på ett år

Totalt hade 64 600 av eleverna i grundskolan ett åtgärdsprogram hösten 2014. Detta är nästan en halvering på ett år. Detta beror troligen på den lagändring som gjort att skolor snabbt kan sätta in stöd utan att upprätta ett åtgärdsprogram.

Skolan ska vara kompensatorisk, vilket innebär att den ska ta hänsyn till alla elevers olika behov och uppväga skillnader i deras förutsättningar. En elev som befaras att inte nå kunskapsmålen eller de kunskapskrav som minst ska uppnås, har rätt till extra anpassningar inom ramen för undervisningen. Om detta inte räcker kan eleven vara i behov av särskilt stöd och ett åtgärdsprogram ska då upprättas. Under läsåret 2014/2015 är det 6,8 procent av eleverna i grundskolan som har ett åtgärdsprogram, vilket motsvarar 64 600 elever. Det är nästan hälften så många jämfört med året före då drygt 12 procent hade ett åtgärdsprogram. Det är 8 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna som har ett åtgärdsprogram. 

– Något formellt beslut om extra anpassningar behöver inte fattas. Men det är viktigt att skolan ändå följer upp eleven noga och eventuellt intensifierar och ytterligare anpassar insatserna, säger Ulrika Lundqvist, chef för förskole- och grundskoleenheten på Skolverket.

Flest åtgärdsprogram i årskurs 9
Elever med åtgärdsprogram är högst i årskurs 9 där har drygt 11 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen ökar successivt från årskurs 1 till 5 därefter minskar det fram till årskurs 7 för att sedan åter öka fram till årskurs 9. Att antalet elever med åtgärdsprogram minskar mellan årskurs 6 och 7 kan bero på att dokumentationen om eleverna inte alltid följer med vid skolbyten. Detta gör att den nya skolan då måste upptäcka stödbehovet på nytt.

– Det är oerhört viktigt att skolorna har en bra kunskapsöverföring om behovet av extra anpassningar och särskilt stöd när elever byter skola. I värsta fall kan det annars leda till ofullständiga betyg och att eleven inte blir behörig för vidare studier i gymnasieskolan, säger Ulrika Lundqvist

Olika stödinsatser som ska innehålla åtgärdsprogram
Så här många elever fick någon av nedanstående stödinsatser som dokumenterades i ett åtgärdsprogram. Läsåret 2014/2015 (observera att en elev kan ta del av flera olika stöd):

• Särskild undervisningsgrupp: Om det finns särskilda skäl kan stödet ges utanför den undervisningsgrupp som eleven normalt tillhör. Totalt får 1,5 procent av eleverna i grundskolan stöd i en särskild undervisningsgrupp.

• Enskild undervisning: Om det finns särskilda skäl kan stödet ges i form av enskild undervisning. Totalt får 1,5 procent av eleverna i grundskolan stöd enskilt.

• Anpassad studiegång: Drygt en procent av alla elever i grundskolan har anpassad studiegång, vilket innebär avvikelser från den timplan eller de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen.

• Studiehandledning på modersmålet: En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Om eleven undervisats på ett annat språk än sitt modersmål innan de kom till Sverige kan han eller hon, i särskilda fall, istället få studiehandledning på det språket. 1,8 procent av eleverna i grundskolan har studiehandledning på modersmålet.

Mer information om lagändringen
Den första juli 2014 ändrades skollagen. Tidigare var det så att elevens behov av särskilt stöd skulle utredas så snart det befarades att eleven inte skulle nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Nytt är att om läraren sett över organisationen runt eleven och skolan märker att det inte räcker ska extra anpassningar sättas in. Det är en stödinsats av mindre karaktär som oftast är möjlig att genomföra för lärare och övrig personal i den vanliga undervisningen. Något formellt beslut om extra anpassningar behöver inte göras och det finns inget krav på att den ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning och varaktighet som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar. Rektorn ansvarar för att det görs en utredning om behov av särskilt stöd. Detta görs om det befaras att eleven inte kommer att nå kunskapsmålen eller de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att extra anpassningar gjorts, eller om behovet av särskilt stöd behöver sättas in omgående.

Om statistiken

Sedan hösten 2012 samlar vi in statistik om särskilt stöd i grundskolan. Den här statistiken avser läsåret 2014/2015 och mätdatum var den 15 oktober 2014.

För frågor om särskilt stöd kontakta
Ulrika Lundqvist, chef förskole- och grundskoleenheten, 08-527 333 66.

För frågor om statistiken kontakta
Linnea Rask, undervisningsråd, 08-527 333 58