Bidrag till skolans utveckling når inte alla

Vissa kommuner använder de statliga bidragen till skolutveckling flitigt medan andra nästan inte tar del av satsningarna alls. Skillnaderna är stora visar en ny rapport från Skolverket. Kommunerna uppger att det största hindret för att delta är när de måste bidra med egna pengar för att få del av de statliga bidragen. Rapporten visar också i vilken utsträckning varje enskild kommun använder de statliga bidragen.

- Bidragen är till för att utveckla skolan. Det är viktigt att kommuner och fristående skolor hela tiden driver ett utvecklingsarbete och vi vill att våra satsningar stödjer det arbetet, säger Johanna Freed, tf enhetschef på Skolverket.

Under 2014 fördelade Skolverket drygt 7 miljarder kronor i 65 olika statsbidrag. 90 procent av pengarna tas emot av kommuner. 10 procent av pengarna tas emot av fristående skolor och andra mottagare. Kommuner i södra Sverige deltar oftare än kommuner i norra Sverige. Storstäderna och andra större städer deltar mer än övriga kommungrupper.

Medfinansiering största hindret

Kommunerna anser att de har behov av bidragen och att de gynnar utvecklingsinsatser, men det finns faktorer som gör att man väljer att inte delta. Ett av de största hindren för att ta del av bidragen är krav på medfinansiering. Det kräver tid och långsiktig planering för att kunna budgetera för de kostnader kommunen ska stå för, vilket inte alltid finns.

Statsbidragen behöver anpassas bättre

Statsbidragen kan anpassas bättre till kommuners och skolors behov. Därför vill Skolverket bland annat förbättra dialogen med kommuner och fristående skolor och också låta dem vara med i arbetet med att skapa de olika insatserna.

- Idag styr regeringen till stor del hur bidragen är utformade. Vi ser ett behov av mindre detaljsstyrning för att bättre kunna anpassa satsningarna till kommuners och fristående skolors väldigt olika förutsättningar och behov, säger Johanna Freed.