En sönderdopad arbetsmarknad

En av de stora samhällsutmaningarna i Sverige handlar om jobb. Framförallt många med utländsk bakgrund samt ungdomar upplever problem att etablera sig på arbetsmarknaden. Den bästa lösningen hade varit att minska på regelverken och sänka skatten så att det blir enklare att anställa. Då skapas fler jobb. I politiken tycks det budskapet ha nått fram, men istället för generella reformer som sänker företagens kostnader att anställa så förlitar sig politikerna på en annan lösning: att sänka kostnaden för vissa jobb genom skattesubventionerade anställningar.

En viktig förklaring, som Småföretagarnas Riksförbund länge påtalat, är att kostnaden för att anställa är för hög för företagen i Sverige. Vid sidan av lönen måste nämligen företagare betala för höga arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift, bekosta delar av kostnaden för sjukskrivning, betala olika former av försäkringar och förmåner som är del av kollektivavtalen. Ovanpå det tillkommer självklart kostnader för att den anställda ska ha en plats att arbeta på och olika jobbförmåner som hör yrket till.

Regeringar i Sverige, från båda blocken, har under senare år satsat stort på att sopa undan problemen med subventionerade anställningar. Idag är Sverige det land i EU som spenderar störst andel av den samlade ekonomin på olika former av anställningssubventioner. I Sverige är det nästan 20 gånger fler som har subventionerade anställningar än i Tyskland. Det innebär att den politiska viljan att visa handlingskraft istället skapar en undanträngningseffekt som innebär att på tio skattefinansierade anställningar knuffas mellan åtta och nio jobb bort från arbetsmarknaden.

Så här kan det helt enkelt inte fortsätta i tider då kompetensförsörjningen börjar bli ett rejält hot för landets tillväxt. Systemet med anställningssubventioner är i behov av förändring i grunden.

Småföretagarnas Riksförbund har fyra konkreta tips till riksdagens politiker.

1. Till att börja med så måste fusket stävjas. Det är orimligt att ett mindre antal skrupellösa företag kan utnyttja subventionerade anställningar för att bli vinnare i konkurrensen, medan de laglydiga företagen genom höga skatter behöver finansiera samma subventioner. Det leder enbart till en osund konkurrens.

2. Det är orimligt med krav på kollektivavtal eftersom systemen då anpassas till större företags villkor. Varför stänga ute de små företagen som är den viktigaste jobbmotorn i Sverige? Anställningssubventioner måste reformeras och presenteras så att de är lika öppna för små företag som för de stora.

3. Inträdet på arbetsmarknaden för unga och migranter kan ske på ett annat sätt: Inför ett verkligt fungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem anpassat efter de mindre företagens villkor. Lärlingsjobb är en form av utbildning och undviker därmed stora delar av problematiken med det överutnyttjande som finns med subventionerade anställningar.

4. Till sist finns skäl att fråga sig om anställningssubventioner verkligen är rätt väg att gå. Den bästa lösningen vore att kraftigt begränsa subventionerade anställningar, så att det till exempel enbart ligger kvar för personer med funktionsvariationer. Reformera istället skatter och regelverk så att det blir billigare att anställa.

Att generellt göra det billigare att anställa är vägen till fler arbeten i landets företag, snarare än den politikerstyrning som nu sker via regeringens riktade specialliberala anställningssubventioner.

Erik Sjölander
Näringspolitisk talesperson
Småföretagarnas Riksförbund